The sociomaterial dynamics of museum collection


Project leader


Funding source

Swedish Research Council - Vetenskapsrådet (VR)


Project Details

Start date: 01/01/2009
End date: 31/12/2012
Funding: 2000000 SEK


Description

Museernas samlingar formar samhället I svenska museer finns många miljoner föremål från olika tider och platser i världen. Museisamlingarna har sedan länge utgjort basen för en omfattande utställningsverksamhet, för undervisning och forskning. Men de har också stor symbolisk laddning och blir i växande grad viktiga för olika människogruppers identitet och relationer. Idag tas museer och deras samlingar i bruk av allt fler aktörer, som offentliga arenor för att lösa moraliska, politiska och sociala problem. Kraven på museerna att lämna tillbaka vissa föremål eller att visa och förvara dem på nya sätt ökar kraftigt till exempel när det gäller samiska föremål, mänskliga kvarlevor och heliga ting. Mot bakgrund av den här utvecklingen behövs mer kunskap, inte bara om hur museisamlingarna bör förvaltas tekniskt, utan också om hur hanterandet av dem idag kan medverka - och vid tidigare historiska tidpunkter också har medverkat - i formandet av sociala relationer och identitetsprocesser. För att kunna bidra med nya perspektiv och kunskap på det här området hämtar forskningsprogrammet teoretisk inspiration från pågående samhälls- och kulturvetenskapliga tankebyggen om museers samhälleliga roller och om föremål som fenomen med såväl materiella som sociala dimensioner. Programmet har fått namnet "museisamlingarnas sociomateriella dynamik", både för att fånga in tanken att det finns en meningsskapande växelverkan mellan konkreta praktiker och samhälleliga processer och för att forskargruppen har ambitionen att utforska hur denna har sett ut, förändrats över tid och omförhandlas idag. Tre centralmuseer omfattas av programmets forskning: Nordiska museet, Statens historiska museum och Etnografiska museet. Det är museer som, både tillsammans och var för sig, varit särskilt betydelsefulla i att skapa bilder och föreställningar om Sverige och omvärlden. En av programmets poänger är att inte följa den etablerade uppdelning mellan ämnena kulturhistoria, arkeologi och etnografi, som bodelningen mellan de tre museernas samlingar motsvarar, utan att i stället betrakta alla tre tillsammans och i relation till varandra. På så sätt blir det möjligt att studera vilken roll museisamlingarna, och det ständiga sorterandet av dessa, haft för att befästa gränser och uppdelningar mellan vetenskaper, platser och människor, i det allmänna medvetandet. Forskningen kommer att genomföras i tvärvetenskaplig dialog mellan två etnologer och en arkeolog, forskare från ämnen med starka historiska kopplingar till museisamlande. Var och en kommer att bidra till det övergripande och gemensamma kunskapsmålet genom en delstudie av samlingar och föremålsärenden som museerna själva, vid något tillfälle, pekat ut som problematiska eller svårhanterliga. I delstudien "Rörelse" analyseras hur de samiska museisamlingarna förflyttats in till, ut från och mellan museerna och vad detta säger om samernas ställning i samhället och deras syn på sig själva. I delstudien "Nätverk" är det utvalda studieobjektet en nyligen återfunnen samling av kranier från olika delar av världen. Analysen kommer att ta fasta på hur Statens historiska museum genom samlingen förbinds med olika folkgrupper samt på de samhälleliga betydelserna av detta över tid. Studien "Ritualisering" slutligen, har främst samtidsfokus och går ut på att analysera de tre museernas sätt att hantera krav på återlämnanden av föremål, ställda av olika folkgrupper, regioner, institutioner och religiösa samfund. De så kallade repatrieringarna genomförs ofta ceremoniellt, vilket gör det möjligt att studera hur aktuella förhandlingar om moral, makt och mening i en föränderlig värld också ger upphov till ett nytt symbolspråk, med museiföremålen i centrum. Genom att programmet ställer frågor som berör dagens globala och mångkulturella etiska diskussion är tanken att det ska kunna bidra med infallsvinklar och perspektiv av betydelse för samhället i stort.

Last updated on 2017-31-03 at 12:59