The significance of nature in modern childhood


Project leader


Funding source

Swedish Research Council - Vetenskapsrådet (VR)


Project Details

Start date: 01/01/2010
End date: 31/12/2013
Funding: 3512000 SEK


Description

I Skandinavien har vistelse i naturmiljö av tradition varit ett viktigt inslag i bilden av den goda barndomen. Barns lek i naturmiljö har tillskrivits ett värde i sig och naturen har också setts som en källa till kunskap. Under de senaste decennierna har intresset för utomhuspedagogik ökat och allt fler föräldrar väljer verksamhet med utomhusprofil för sina barn. Ett tidigare projekt finansierat av Vetenskapsrådet (dnr 2005-3265) handlar om naturens betydelse i den svenska förskolan. Naturens betydelse har studerats både på en diskursiv nivå, genom analys av litteratur och utbildningsmaterial, och på en vardagsnivå, bland annat genom en etnografisk studie i en I Ur och Skur-förskola där personalens och föräldrarnas tankar om naturens positiva inverkan liksom barnens lek i naturmiljöer studerats. I den studien väcks frågor om vad den dagliga vistelsen i naturmiljöer skapar för relationer mellan barnen och de platser de vistas på i ett längre perspektiv. I det nya projektet riktas därför uppmärksamheten mot något äldre barn, 6-7-åringar, och deras erfarenheter av att gå i verksamheter med utomhusprofil. I tidigare studier om utomhuspedagogik har man ofta studerat effekterna av att regelbundet vistas utomhus i skolan eller på förskolan. Det handlar dels om hälsoeffekter och påverkan på barns motoriska utveckling, dels om pedagogiska vinster som man kan göra med utomhuspedagogik. I denna studie är det inte effekterna av utomhuspedagogik utan barnens perspektiv som lyfts fram. Forskning om barns förhållande till den fysiska miljön visar att barn använder platser i sin vardagsmiljö på andra sätt än vad vuxna har tänkt sig och att de ger platser andra betydelser än vad vuxna gör. I takt med den ökade urbaniseringen har många forskare intresserat sig för barns livsvillkor i storstäder. Studierna visar att barns utrymme i offentliga miljöer minskar. Sociala faror, trafiksituationen och kommersialisering är några av de faktorer som begränsar barns möjligheter att röra sig utomhus och utforska sin omgivning. En studie som handlar om barns vistelse i naturmiljö skulle kunna uppfattas som en nostalgisk längtan till en svunnen tid. I denna studie är det emellertid moderna barn som lever i storstadsmiljö som studeras, barn som har tillgång till det moderna samhället med allt vad det innebär men som samtidigt har tillgång till naturmiljöer. Syftet med projektet är att undersöka vad barn som går i en I Ur och Skur-skola får för slags erfarenheter av och relationer till de platser i naturmiljö som de regelbundet besöker under sin vistelse i förskolan och förskoleklassen. Inom ramen för detta syfte ställs frågor om barnens sätt att relatera till dessa platser: Hur använder barnen platserna? Vad ger barnen platserna för betydelser? Vad skapar barnen för identiteter i sin interaktion med platserna? Hur använder flickor respektive pojkar platserna när de skapar könsidentiteter? Med plats avses här något utöver ett fysiskt utrymme. En plats skapas när en grupp människor använder den och laddar den med mening; en plats karaktäriseras av att den är delad och platskänslan är förknippad med ett intensivt deltagande och interagerande med andra människor. Projektet är upplagt som en etnografisk studie i två förskoleklasser och ett flertal metoder används. För att barn ska ha möjlighet att kommunicera sina erfarenheter behöver de få uttrycka sig på flera sätt. Visuella metoder som att låta dem fotografera eller teckna kan exempelvis ge dem möjlighet att lyfta fram sådant som är viktigt och intressant för dem. Ytterligare ett skäl till att flera olika metoder behövs är att upplevelser av platser är subjektiva och förkroppsligade och svåra att kommunicera både för barn och vuxna. Platser väcker tankar, känslor och minnen som ibland bara är närvarande på platsen och kan vara svåra att verbalisera. Även mera konkreta erfarenheter som vad man brukar göra på en plats kan vara svåra att berätta om verbalt. De metoder som ska användas är gåturer till de platser som barnen brukar vistas på regelbundet tillsammans med sina skolkamrater, fotografier som barnen tar på dessa platser, teckningar och intervjuer.

Last updated on 2017-31-03 at 12:57