Mothers and Motherhood in Swedish Peasant Society, 1750-1910


Project leader


Funding source

Swedish Research Council - Vetenskapsrådet (VR)


Project Details

Start date: 01/01/2012
End date: 31/12/2014
Funding: 2214000 SEK


Description

Mödrar, barn och moderskap i bondesamhället 1750-1910 Hur såg modersrollen ut i det svenska bondesamhället? Uppfattade man moderskap på samma sätt som vi gör idag? Var det likadant hos fattiga statare som hos välbärgade bönder? Det är några av de frågor jag behandlar i detta forskningsprojekt om mödrar, barn och moderskap på 1700 och 1800-talets svenska landsbygd. Jag undersöker vilka funktioner modern fyllde, vad hennes närvaro betydde för barnens framtid, och hur moderskap uppfattades i det dåtida samhället. En viktig aspekt i studien gäller förändring. Under 1800-talet omvandlades det svenska agrarsamhället i grunden. Jordbruket moderniserades, befolkningen växte, och klyftorna mellan bönder och jordlösa blev större. Samtidigt ökade statens intresse för landsbygdsbefolkningen. Exempel på det är folkskola, hushållningssällskap och medicinska upplysningskampanjer. Jag tror att dessa förändringar påverkade modersrollen och fick konsekvenser för hur moderskap uppfattades. Studien innehåller två delundersökningar. I den första kartlägger jag ett stort antal familjer och individer i en uppländsk socken. Källmaterialet består av uppgifter ur kyrkobokföringen för cirka 7000 individer och av fastighetshandlingar (lagfarter), vilka jag sammanställt i en databas. Jag undersöker här vad som hände i de familjer där mödrarna dog tidigt och efterlämnade minderåriga barn. Vilka följder fick moderns förtida bortgång för barnen? Vilka faktorer i deras liv påverkades? Skilde det sig åt mellan olika sociala skikt? Vilken roll spelade styvmödrar i de fall fadern gifte om sig? För att besvara dessa frågor undersöker jag bland annat var barnen vistades efter moderns död, hur gamla de var när de flyttade hemifrån, när de gifte sig och dog, var de bodde i vuxen ålder och vilken social position de lyckades uppnå jämfört med den som föräldrarna haft. Jag undersöker också vad som hände med familjegården i de familjer som ägde jord. En mindre undersökning ur denna delstudie som jag publicerat tidigare visade att barn som förlorat sin mor skiljde sig på flera sätt från andra barn. Bland annat lämnade de hemmet tidigare än både faderlösa barn och barn med båda föräldrarna i livet. Det var också färre av de moderlösa som överlevde till 35 respektive 55 års ålder. Detta tyder på att modern fyllde funktioner i familjen som var viktiga för barnens framtid och som inte så lätt kunde övertas av fadern. Arbetsdelningen i det agrara samhället var strikt, och särskilt för män var det svårt att överskrida de gränser som fanns för vilket arbete respektive kön skulle utföra. För att förstå vad det innebar att förlora en mor eller far är det därför viktigt att även utforska vilka uppgifter mödrar och fäder hade i det historiska samhället. Det är en av de saker som undersöks i projektets andra delstudie. I den andra delstudien undersöker jag dels moderns konkreta funktioner och dels synen på moderskap i samtida källor av olika slag. För att få en bild av vilka uppgifter som utfördes av mödrar samt vilka uppfattningar och normer kring modersrollen som fanns inom bondesamhället använder jag mig av folkminnessamlingar, däribland så kallade levnadsuppteckningar (ett slags självbiografier). För att undersöka vilka synsätt på moderskap som fanns utanför bondesamhället använder jag mig av myndighetsmaterial som till exempel provinsialläkarberättelser och folkskoleinspektioner. Hade myndigheterna ? som intresserade sig allt mer för landsbygdsbefolkningens hälsa och utbildning ? andra normer och uppfattningar om det goda moderskapet än vad människorna på landsbygden själva hade? Eller gick skiljelinjen snarare mellan olika grupper inom bondesamhället, som blivit alltmer socialt skiktat under 1800-talets lopp? De frågor som undersöks i projektet har behandlats i mycket liten utsträckning i tidigare historiska studier. Mödrar och moderskap är över huvud taget ett relativt outforskat ämne, i synnerhet när det gäller tiden före 1900. Min studie tillför därför nya kunskaper inom ett viktigt område. Hur moderskap konstruerats i olika tider hänger dessutom samman med många andra företeelser i samhället, däribland genusrelationer och könsarbetsdelning inom hushållen. Jag hoppas att mitt forskningsprojekt även ska kunna bidra till att belysa hur föreställningar om manligt och kvinnligt har skapats och förändrats genom tiderna.

Last updated on 2017-31-03 at 12:56