The Market of Self-Realization. Swedish Correspondence and Distance Education, 1890s-1970s


Project leader


Funding source

Swedish Research Council - Vetenskapsrådet (VR)


Project Details

Start date: 01/01/2014
End date: 31/12/2016
Funding: 3810000 SEK


Description

Korrespondens- och distansundervisningen fyllde under 1900-talet ett tomrum mellan två utbildningssystem: det gamla läroverks- och universitetssystemet under seklets förra del och utbyggandet av grundskolan, tillkomsten av komvux och småhögskolor under den senare delen. Brevskolorna examinerade hundratusentals människor som annars, av ekonomiska och geografiska skäl, hade varit utestängda från yrkes- eller högre utbildning. De största skolföretagen hade fram till 1960-talet långt fler registrerade elever än antalet deltagare på exempelvis ABF:s studiecirklar vid samma tid. Ändå är denna skolform närmast frånvarande i skildringar av den moderna svenska utbildningshistorien. Projektets övergripande syfte är att problematisera och fördjupa utvecklingslinjerna för kunskapssamhällets framväxt genom att studera korrespondensundervisningens historia i Sverige från ca 1900 till 1970-tal. Långt innan humankapitalteorin fick sitt genomslag på 1960-talet marknadsfördes kunskap av just brevskolorna med inriktning på kunskapsintensiva yrken och i termer av investering, ekonomisk vinning och anställningsbarhet. Korrespondensskolorna befordrade självförverkligande och fortbildning, individuella drömmar och företagsnormer i en sammansatt förening. Projektet ställer frågan hur marknadens logik och andan hos en self-made (wo)man kunde smälta väl in i den svenska samhällsutvecklingen under 1900-talet som annars ofta skildras i termer av kollektiva lösningar, föreningsliv och studiecirklar. Projektets genomförande sker genom tre sammanlänkande delstudier. I den första delstudien frågar vi hur kunskap karakteriserades, legitimerades och värdesattes i korrespondenskurser. Den berättelse om kunskap som korrespondensinstituten producerade i marknadsföring, instruktioner och remisser var laddad med en mängd värden som flätades samman; ekonomisk utdelning, anställningsbarhet, människovärde och vidgade erfarenheter. I den andra delstudien frågar vi efter korrespondensinstitutens institutionella roll i förhållande till den formella utbildningssektorn och till det privata näringslivet. Det fanns återkommande exempel på att staten och delar av näringslivet ville integrera hela eller delar av korrespondensskolornas verksamhet. En rad privata företag anlitade brevskolorna för personalutbildning liksom gjorde statliga verk som exempelvis SJ och Televerket. I delundersökningen vill vi analysera vilka institutionella lösningar som i olika historiska stadier på ett konkret sätt visar på kunskapssamhällets framväxt. I den tredje delstudien vänder vi blicken mot eleverna som studerade vid korrespondensinstituten. Vi studerar hur brevskolorna bidrog till en breddning av både den sociala och de geografiska utbildningsmöjligheterna i Sverige. Genom det biografiskt färgade materialet av bland annat stipendieansökningar och studievaneundersökningar som finns i brevskolornas arkiv analyserar vi hur faktorer som genus, klass och geografisk hemvist präglade möjligheterna till utbildning och kunskapstillägnelse. Klassresan var en legitimerande bild för företagens verksamhet. Vilka studievägar var tillgängliga? Vilka chanser fanns att förändra sina livsvillkor via studier beroende på var man geografiskt levde? Hur påverkade korrespondensskolorna de kunskapsmässiga och ekonomiska tillgångar som fanns inom räckhåll för individen i lokalsamhället och inom den socio-ekonomiska klassen? Projektet önskar analysera och nyansera dagens uppfattning om kunskapens varufiering och kapitalisering i den nya ekonomin. Projektet syftar också till att skriva in korrespondensundervisningen i den svenska utbildningshistorien. Trots att denna utbildningsform hade så stort genomslag lyser den med sin frånvaro i skildringar av den moderna utbildningshistorien där det är främst studieförbunden och folkhögskolorna som lyfts fram vid sidan om den formella skolutbildningen. Till sist kan vi peka på projektets aktualitet utifrån de senaste årens spridning av distansutbildningar via nätet. Denna utveckling väcker bland annat frågan om hur omställningar i kunskapsspridningens och lärandets villkor förvandlar våra föreställningar om vad kunskap är. Ett historiskt perspektiv och insikter om tidigare förändringsprocesser är av stor betydelse.

Last updated on 2017-31-03 at 12:58