Servants in seventeenth and eighteenth century Sweden: In demand or oppressed?


Project leader


Funding source

Swedish Research Council - Vetenskapsrådet (VR)


Project Details

Start date: 01/01/2014
End date: 31/12/2016
Funding: 3240000 SEK


Description

Stormaktstidens tjänstefolk: eftertraktade eller förtryckta? Syftet med projektet är att undersöka tjänstefolkets ställning i stormaktstidens Sverige. Medan tidigare forskning tagit fasta på de stränga lagar och normer som gällde för pigor och drängar kommer vi att studera hur de verkliga förhållandena var. Stormaktstidens Sverige plågades av krig, vilket ledde till att stora delar av den manliga befolkningen skrevs ut till soldater och sedan inte sågs till. Detta ledde till att tillgången på drängar minskade och att överskottet på kvinnor blev bland de högsta som uppmätts i världshistorien. Ett antagande vi gör, och kommer att undersöka, är att efterfrågan på tjänstefolk blev större än tillgången på grund av en ganska svag befolkningsutveckling. Under sådana förhållanden är det tänkbart att de stränga reglerna inte gick att genomdriva, utan att arbetsgivarna konkurrerade om tjänstefolkets gunst genom att erbjuda förmånligare villkor än vad lagar och normer tillät. Vi kommer också att undersöka hur pigornas ställning påverkades av att kvinnoöverskottet var så stort. Kvinnor fick ta större ansvar för traditionellt manliga arbetsuppgifter när inga män fanns att tillgå. Men innebar det också att kvinnors sociala ställning förbättrades? Eller stärktes drängarnas ställning på pigornas bekostnad då det var manlig arbetskraft det rådde brist på? Bristen på arbetskraft var sannolikt en viktig fråga för de fyra stånden på den svenska riksdagen: samtliga stånd företrädde arbetsgivarintressen. Bönder, präster och adel behövde folk till sina lantbruk och borgarna behövde anställda till stadsnäringarna. Dessutom slukade den expanderande metallindustrin i Bergslagen stora mängder arbetskraft. Det byggdes också mycket i 1600-talets Sverige: Stockholm växte och på landsbygden lät adeln uppföra ståtliga herrgårdar. Till detta kom kronans behov av män till arméer och flottor, liksom dagsverken för att underhålla vägnätet och transportera statsanställda och soldater. Vi tror att kampen mellan de olika arbetsgivarintressena som ville försäkra sig om arbetskraft till det egna ståndet var en av de viktigaste politiska konflikterna på riksdagarna, till och med viktigare än undvika de skatter i varor och pengar som stormaktsstaten också slukade. Den första studien behandlar den demografiska aspekten genom att undersöka tillgången på vuxen arbetskraft över tid i tre landsortssocknar och en stadsförsamling, och hur denna tillgång utvecklades över tid. Den andra studien fokuserar på hur arbetsgivare, framför allt adelsmän, borgare och bönder, genom att agera på riksdagen försökte tillförsäkra sig tillgång på arbetskraft till den egna gruppen. En viktig fråga i denna studie är också om det var kampen om arbetskraft eller kampen om rent materiella resurser som var viktigast för aktörerna. Den tredje studien fokuserar på i vilken utsträckning den stränga lagstiftningen genomdrevs, liksom i vilken mån tjänstefolk och arbetare agerade självständigt i de lokala domstolarna i de tre landsortssocknarna och i stadsförsamlingen. Detta bör kunna visa på hur stark ställning arbetsfolkets ställning var på den arena som stod dem till buds, då de ju var uteslutna från direkt politiskt inflytande. En viktig del av denna studie är också en jämförelse mellan pigors och drängars ställning på denna arena.

Last updated on 2017-31-03 at 12:57