Multilingual students´ meaning-making in school biology and physics - an interdisciplinary study on subject and language


Project leader


Funding source

Swedish Research Council - Vetenskapsrådet (VR)


Project Details

Start date: 01/01/2014
End date: 31/12/2016
Funding: 7291000 SEK


Description

Flerspråkiga elevers meningsskapande i skolämnena biologi och fysik - en tvärvetenskaplig studie av ämne och språk Att lära sig naturvetenskap innebär stora svårigheter för flerspråkiga elever, både för nyanlända och elever födda i Sverige. Dessa elever lär sig naturvetenskap på sitt andraspråk vilket kan innebära svårigheter beroende på luckor i såväl vardagssvenska som det naturvetenskapliga språket. Detta kan avläsas i statistiken för elever i årskurs 9 (2011) som visar att endast 44 % av eleverna födda utanför Europa är berättigade till studier på det svenska gymnasiet. I fokus för detta forskningsprojekt är yngre och äldre, flerspråkiga grundskoleelevers lärande i biologi och fysik. Projektets övergripande syfte är att uppnå en djupare förståelse för hur ämnesinnehåll i biologi och fysik medieras genom språk och olika multimodala resurser, som t.ex. gester, diagram och tabeller. Projektets mer specifika syfte är att studera klassrumsinteraktion och fokusera på hur ämnesinnehållet presenteras och förhandlas av lärare och elever genom olika språkliga och multimodala resurser och hur de flerspråkiga elevernas lärande stöttas och görs synligt. Den metodiska ansatsen är kvalitativ. Materialet kommer att samlas in under hela teman i biologi och fysik genom video- och ljudinspelningar, digitala bilder av de flerspråkiga elevernas arbeten, lärarnas texter och läromedelstexter. För analys av klassrumsinteraktion och elevers meningsskapande kommer vi göra en praktisk epistemologisk analys, en funktionell språkanalys samt en multimodal analys med hjälp av ett särskilt utarbetat dataprogram. Tidigare forskning i Sverige och Norden visar att medvetenheten om språkets roll i naturvetenskapsundervisningen överlag är begränsad och att de få studier som finns vanligtvis fokuserar på majoritetstalare. Följaktligen finns det flera anledningar som motiverar detta projekt. För det första utgör andelen elever med svenska som andraspråk 20% i grundskolan och en stor del av dessa elever är inte behöriga att söka till gymnasiet på grund av ofullständiga betyg på högstadiet. För det andra är forskningen om språkets roll för flerspråkiga elever i naturvetenskapsundervisningen liksom empiriska studier av detta i stort sett obefintliga, med några få undantag. För det tredje är det ytterligare en svårighet för flerspråkiga elever att samtidigt utveckla det svenska och det naturvetenskapliga språket, också detta ett outforskat område. För det fjärde är den flerspråkiga elevgruppen i Sverige extremt heterogen, både vad gäller antalet modersmål, tid i Sverige och skolbakgrund, vilket resulterar i varierade språkkunskaper och behov som dessutom är svåra att bedöma. Den femte aspekten, slutligen, är bristen på undervisning i att läsa och skriva naturvetenskap, dvs. naturvetenskaplig litteracitet, en brist som forskare som studerar lärande och undervisning i naturvetenskap anser behöver belysas. Detta projekt är tvärvetenskapligt genom sitt fokus på både ämne och språk vilket är unikt och möjliggör en helhetssyn på lärande och undervisning. En sådan holistisk ansats är sällsynt i Skandinavien. Genom att förena teoretiska och analytiska ramverk från olika discipliner, naturvetenskapsämnenas didaktik och språkdidaktik, syftar vi till att uppnå en djupare förståelse för yngre och äldre flerspråkiga elevers meningsskapande i biologi och fysik i grundskolan. Med utgångspunkt från ett av perspektiven vill vi undersöka om ett tydligare fokus på naturvetenskaplig text, i tal och skrift, som innebär dekonstruktion av pedagogiska texter och tillfällen för elever att producera text i olika modaliteter främjar lärandet i naturvetenskap. Från det andra perspektivet vill vi undersöka flerspråkiga elevers kommunikation och interaktion som medieras genom språk och andra resurser för att se vilken riktning lärandet tar.

Last updated on 2017-31-03 at 12:58