Fairness in Global Trade - What is at Stake?


Project leader


Funding source

Swedish Research Council - Vetenskapsrådet (VR)


Project Details

Start date: 01/01/2012
End date: 01/01/2014
Funding: 1320000 SEK


Description

Det finns en klar tendens att ägna mer uppmärksamhet åt rättvisa i globala samarbetsprocesser. Hänvisningar till att handel och handelsvillkor måste vara rättvisa är vanliga i tal och förslag som presentera i världshandelsorganisationen WTO. Ett stort antal politiska aktivister, politiker och akademiker hävdar att de nuvarande handelsvillkoren i världen präglas av djupa orättvisor vilket framför allt drabbar fattiga länder. Prisdumpning och konkurrens genom låga krav på arbetsvillkor, t.ex. barnarbete, och miljöhänsyn brukar också anses vara orättvisa, framför allt av rikare länder och olika intressegrupper i dessa. Det finns en stark förväntan och enighet om att handel måste vara rättvis, dock ingen större enighet vad rättvis handel egentligen är för något och vilka förändringar av handelspolitiken som behöver göras. Denna studie fokuserar hur vi ska förstå dessa rättviseanspråk ur normativ och filosofisk synvinkel. Rättviseargument ställs ofta mot varandra och det är angeläget att utreda vad som utgör välgrundade argument och inte. Detta forskningsprojekt utgår ifrån att rättvisa handelsvillkor är ett flerdimensionellt och mycket komplext problem som kräver analys på många olika nivåer och ur många aspekter. I studiens första del utreds rättvisebegreppet och dess mångfald av betydelser i samband med handel. Vad kan det innebära att handel är rättvis? Rättvis i förhållande till vem? Vilka är de moraliskt och filosofiskt relevanta övervägandena vi måste ta hänsyn till när vi resonerar kring handel och rättvisa? Ett konceptuellt ramverk konstrueras för att göra rättviseanspråk begripliga och analyserbara, och för att olika dilemman och avväganden som måste göras när vi resonerar kring rättvis handel ska bli tydliggjorda. Studiens andra del är normativ och utreder vad det egentligen innebär att handel och handelsregler är rättvisa eller orättvisa. Vilka blir konsekvenserna för handelsregler och institutionell design om vi eftersträvar rättvisa? Målsättningen i denna del är inte att ta avstamp i en enskild normativ teori om t.ex. global rättvisa och härleda konsekvenser utifrån den, utan att istället ha en pluralistisk, problemorienterad som syftar till att förankra resultaten i många olika rimliga teorier och perspektiv. De viktiga normativa frågor som fokuseras är: 1) Har stater en ovillkorlig rätt att begränsa och styra handel, och om det finns en sådan rätt vad innebär den i så fall för relationen mellan handel och rättvisa? 2) Är ?marknadstillträde? en moralisk skyldighet och rättighet, och i så fall under vilka omständigheter? 3) Vad innebär det att ett utbyte är rättvist? Kan orättvisa utfall resultera ur rättvisa byten? 4) Är det rimligt att tänka sig att produkter har rättvisa priser? 5) Är stater och individer berättigade till jämlika chanser att idka handel? Om så är fallet, vad bör vi göra för att möjliggöra handel, särskilt för fattiga länder? Ambitionen är att studien ska förankra sin analys dels i den teoretiska litteraturen om global rättvisa och dels i den empiriska ekonomiska forskningen om konsekvenserna av olika typer av handelsrestriktioner. Huvudsyftet är att tydliggöra vad som står på spel ur rättvisesynpunkt och särskilja starka och svaga argument i debatten. I studiens tredje del kommer de normativa resonemangen att tillämpas i tre olika fallstudier. De tre fallen är utvalda för att de är särskild komplicerade samtidigt som kontroversiella: 1) Jordbruksstöd och protektionism i rika länder, framför allt EU:s jordbrukspolitik (CAP). Vilka är konsekvenserna av sådant stöd, och hur bör vi tänka kring dessa i termer av rättvisa? 2) Det multilaterala handelssamarbetet (WTO) och dess regelverk. WTO som organisation gör anspråk på att befrämja ?fri och rättvis? handel och är därför ett viktigt studieobjekt. Särskilt kommer regler kring vad som räknas som orättvis konkurrens att analyseras liksom kampen kring reglering av arbetsvillkor t.ex. barnarbete. Är det korrekt som många kritiker hävdar att WTO är orättvist mot utvecklingsländer? 3) Rättvisemärkning och prisgarantier för producenter som lever upp till vissa arbetsmiljökrav etc. I vilken bemärkelse är sådant stöd rättvist? Vilken roll spelar sådan märkning och stöd för att förbättra rättvisan i handel? Fallstudierna baseras på en kritisk granskning av de vanligaste och viktigaste rättviseargumenten som framförs i den politiska såväl som den akademiska debatten om de tre fallen.

Last updated on 2017-31-03 at 12:56