Long term effects of choosing upper secondary schooling with theoretical or vocational contents


Project leader


Funding source

Swedish Research Council - Vetenskapsrådet (VR)


Project Details

Start date: 01/01/2012
End date: 31/12/2015
Funding: 3840000 SEK


Description

Skolelever i de flesta länder väljer eller delas in i grupper med olika utbildningsinnehåll. Det råder dock stora skillnader mellan länder, både ifråga om vid vilken ålder elever delas upp och i vilken utsträckning teoretiska respektive yrkesinriktade ämnen betonas. Detta kan delvis förklaras med att de argument som förordar betoning på teoretisk utbildning eller yrkesutbildning huvudsakligen baseras på teorier som inte prövats i långsikta empiriska studier. Syftet med detta projekt är att studera långsiktiga effekter av utbildningsinnehåll på framtida vägval, mönster i arbetslöshet, arbetsinkomster och demokratiskt deltagande. Bristen på forskning inom detta område, i kombination med att de allra flesta utbildningssystem gör prioriteringar mellan teoretisk och yrkesinriktad utbildning, gör projektets studier av internationellt intresse för både forskare och politiska beslutsfattare. Projektet utnyttjar att den svenska gymnasiereformen 1991 skapade extra variation i utbildningsinnehåll mellan individer. Med hjälp av registerdata över den svenska befolkningen är det också möjligt att kontrollera för selektion mellan olika utbildningsinriktningar och att följa individer från 15 års ålder till ca 40 års ålder. Fyra delstudier prövar om data ger stöd för olika teoretiska ansatser. Underlättar yrkesutbildning övergången från skola till arbetsliv? Ökar teoretiska studier sannolikheten för vidare studier? Utgör teoretiska studier en ?försäkring? mot arbetslöshet i tider av förändringar på arbetsmarknaden? Ökar teoretiska studier deltagandet i allmänna demokratiska val? De precisa frågeställningarna är följande: (1) Vilka mönster framträder vid övergången från utbildning till arbetsliv för jämförbara individer med yrkesinriktade respektive teoretiska gymnasieutbildningar? (2) Skiljer sig den långsiktiga sannolikheten att bli arbetslös och/eller längden på arbetslöshetsperioder mellan jämförbara individer med yrkesinriktade respektive teoretiska gymnasieutbildningar? (3) Skiljer sig de långsiktiga inkomsterna mellan jämförbara individer med yrkesinriktade respektive teoretiska gymnasieutbildningar? (4) Påverkades valdeltagandet i svenska församlingar av invånarnas teoretiska utbildning? Denna studie utnyttjar de förändringar i teoretisk utbildningnivå som skedde i samband med Kunskapslyftet 1997-2002. PROJEKTETS BETYDELSE Beslutsfattare i alla OECD-länder måste förhålla sig till hur mycket resurser som ska gå till olika utbildningsinnehåll. Den empiriska forskningen har dock hittills gett mycket begränsad vägledning för dessa prioriteringar. Föreliggande projekt har därför förutsättningar att utgöra ett viktigt bidrag. En studie som trovärdigt visar att utbildningsinnehåll på lång sikt påverkar utfall på arbetsmarknaden, vare sig denna studie är baserad på data från så skilda länder som Tyskland, USA eller Sverige, skulle betraktas med stort intresse internationellt, såväl av forskare som av politiska beslutsfattare. Detta eftersom arbetslöshet är förknippat med stora kostnader för individen och samhället, arbetsinkomster är direkt relaterade till skatteintäkter som i stor utsträckning finansierar de nationella välfärdssystemen, och demokratiskt deltagande är ett av de huvudsakliga målen med utbildningspolitik. Projektet inkluderar även den, såvitt jag vet, första kvantitativa studien om en koppling mellan vuxenutbildning och demokratiskt deltagande. Möjligheterna till vuxenutbildning varierar starkt mellan olika länder. Svensk vuxenutbildning är i en internationell jämförelse väl utbyggd, även om flera länder, särskilt efter den finansiella krisen 2007, visat ett stigande intresse för vuxnas utbildning. Ekonomiska utvärderingsstudier av vuxenutbildning i USA och Sverige har funnit att det har positiva effekter på individers inkomster, men överslagsberäkningar visar också att det är förknippat med avsevärda kostnader för samhället. Ur samhällets perspektiv vacklar därför resultaten då man jämför kostnader och vinster. De slutsatser man drar hänger på vad vi tror om eventuella sido-effekter av vuxenutbildning, såsom hälsoeffekter eller effekter på demokratiskt deltagande. Ett eventuellt empiriskt stöd för att vuxenutbildning påverkar demokratiska funktioner skulle därför ha stor betydelse för att motivera vuxenstudier i OECD länder. Det skulle också kunna ha policy-implikationer för länder som utvecklas såväl ekonomiskt som demokratiskt i ex vis Sydamerika och Östra Asien.

Last updated on 2017-31-03 at 12:55