Female self-employment from a life cycle perspective: childbearing, housework and the growth and survival of firms


Project leader


Funding source

Swedish Research Council - Vetenskapsrådet (VR)


Project Details

Start date: 01/01/2012
End date: 31/12/2014
Funding: 3000000 SEK


Description

Egenföretagande innebär ofta mer flexibilitet än vad en anställning gör när det gäller möjligheten att kombinera förvärvs- och hemarbete. Detta brukar nämnas som en faktor som gör det speciellt attraktivt för kvinnor med små barn att bli egenföretagare. Internationella studier stödjer hypotesen om att kvinnor väljer egenföretagande av detta skäl medan män ser det som en del av sin arbetsmarknadskarriär. Då det i Sverige finns en väl utbyggd barnomsorg och småbarnsföräldrar har rätt att arbeta deltid är det möjligt att egenföretagande bland kvinnor i Sverige inte har denna bakgrund. Även om det finns skäl att tro att egenföretagande i mindre utsträckning används som ett sätt att kombinera förvärvs- och hemarbete på bland kvinnor i Sverige, finns det ännu inga studier som mer ingående har undersökt hur vanlig denna företeelse är och studerat konsekvenserna av sådant företagande, både för kvinnorna själva och för jobbskapande. Vi vet fortfarande lite om hur kvinnors företagande ser ut och hur det förändras över livscykeln. Startas flest företag av kvinnor utan barn, av småbarnsmammor eller av kvinnor med vuxna barn? Idén med projektet är att studera om kvinnors egenföretagande framförallt är ett sätt att lösa det så kallade livspusslet på genom att man under en kort period av yrkeslivet drivet ett företag eller om det handlar om varaktiga företag som startas och som expanderar och nyanställer och på så sätt bidrar till tillväxt och jobbskapande. I projektet använder vi registerdata från Statistiska centralbyrån för perioden 1995-2010. Dessa data ger oss god möjlighet att följa personer över tiden och att från år till år observera bland annat egenföretagande, antal barn, barnens ålder, utbildning, inkomst, bransch och civilstånd. Projektet delas upp i tre delar. I den första delen studerar vi i vilka grupper som egenföretagande bland kvinnor är vanligast förekommande. Det är viktigt att vi kan använda longitudinella data för att kunna följa samma personer över tiden. Att bara ha data för ett år och jämföra egenföretagande mellan kvinnor som befinner sig i olika faser av livscykeln kan leda till missvisande slutsatser. I början av observationsperioden identifiera vi olika grupper av kvinnor som vi sedan följer i data: kvinnor i fertil ålder som ännu inte fått barn, kvinnor med hemmavarande barn i olika åldrar (0-6, 7-15, över 15) och kvinnor som inte längre är i fertil ålder och utan hemmavarande barn. Dessa grupper följas sedan över tiden och vi studerar hur egenföretagandet i grupperna initialt ser ut och hur det förändras. Vi kan även följa de företag som startas och undersöka deras tillväxt och varaktighet. Detta gör vi i projektets andra del. Avsikten med att stimulera egenföretagande bland kvinnor är primärt inte att göra det enklare att kombinera förvärvs- och hemarbete, utan att uppmuntra kvinnor som har en affärsidé att förverkliga den genom att erbjuda stöd och hjälp i olika former. Förhoppningen är att dessa företag, precis som andra nystartade företag, ska bidra till ekonomisk tillväxt och jobbskapande. Det är därför viktigt att studera om företagens tillväxt och varaktighet påverkas av vilken fas av livscykeln som kvinnorna befann sig i när företaget startas. I projektets tredje del studerar vi konsekvenserna av egenföretagande på framtida arbetsmarknadsutfall och framförallt om konsekvenserna ser annorlunda ut beroende på omständigheterna när företaget startades. Att studera kvinnors egenföretagande är viktigt av flera skäl, speciellt med tanke på att politiker med olika medel vill stimulera egenföretagandet bland kvinnor. Vi har idag begränsad kunskap om hur kvinnligt egenföretagande varierar över livscykeln och vi känner inte till om småbarnsmammor i Sverige väljer egenföretagande som ett sätt att balansera familje- och yrkesliv. Även om skillnader i förvärvsarbete mellan kvinnor och män i Sverige är mindre än i många andra länder, finns det fortfarande stora skillnader mellan könen när det gäller hur man fördelar sin tid mellan förvärvsarbete och arbete i hemmet. Om trenden går mot att fler kvinnor väljer egenföretagande som ett sätt att kombinera arbete och familj på och om det finns långsiktiga negativa effekter kan egenföretagande i själva verket förstärka de könsskillnader som finns på arbetsmarknaden.

Last updated on 2017-31-03 at 12:56