Improving the world? Swedish development assistance during three decades


Project leader


Co-Investigators


Funding source

Swedish Research Council - Vetenskapsrådet (VR)


Project Details

Start date: 01/01/2012
End date: 31/12/2014
Funding: 4995000 SEK


Description

Efter andra världskriget inledde svenska myndigheter utvecklingssamarbeten med en lång rad länder på en mängd olika områden, allt från barnbegränsning i Indien och Pakistan till hamnbyggen i Tunisien. Det var en skiftande verksamhet som ute i fält bedrevs från ofta mycket begränsade erfarenheter. Biståndet fick fastare organisatorisk form under 1960-talet, och i mitten av 1970-talet uppnåddes för första gången målsättningen att avsätta en procent av nationalinkomsten till bistånd. Sverige kom därigenom att få erkännande som ett generöst biståndsland, något som med rätt eller orätt haft stor betydelse för den nationella och internationella Sverigebilden. Trots uppmärksamheten kring svensk biståndspolitik är dess historia till stora delar okänd. Det finns undersökningar kring politiska beslut och doktriner, men betydligt mindre om hur biståndsprojekten egentligen genomförts. Med projektet "Världen som arbetsfält" vill vi undersöka glappet mellan vision och verklighet i svensk biståndspolitik från 1940-talets slut till 1970-talets mitt. Hur gick det till när parollerna om internationell solidaritet skulle omsättas i handling av enskilda tjänstemän som hade världen som arbetsfält? Vilka utmaningar uppstod i en miljö som kulturellt och politiskt skiljde sig från den nationella ram som svenska myndigheter normalt verkar i? Vi utgår från antagandet att biståndet bäst förstås ur ett processinriktat perspektiv som understryker det problemfyllda förhållandet mellan politik och genomförande. Vi ansluter oss till ett förvaltningsteoretiskt synsätt som betonar att offentlig politik skapas i olika steg, från problemformulering och beredning, över det faktiska beslutet till genomförandet via myndigheter och tjänstemän. Den svenska biståndspolitikens slutliga resultat påverkades av handlingar längs hela denna händelsekedja. I projektet kommer vi bland annat granska SIDA:s och dess föregångares arkiv, som till stora delar är outforskade och som speglar såväl biståndspolitiska målsättningar som biståndsarbetets konkreta vardag. Fältarbetarnas arbetsvillkor och självförståelse blir här en av våra nyckelfrågor. Som ett slags biståndets yttersta utposter agerade de i ett svåröverskådligt nätverk, som inte bara inkluderade kollegorna och cheferna hemma i Sverige utan också politiska företrädare för mottagarländerna samt den lokalanställda projektpersonalen. Källmaterialet ger också en unik möjlighet att i ett historiskt sammanhang undersöka genomförandet av politiska beslut i en "icke-svensk" miljö. Med biståndet har vi därmed en historisk erfarenhet som direkt knyter an till dagsaktuella frågor om internationell och globaliserad politik. Häri ligger också en av projektets betydelser för nutiden. De senaste åren har det förts en omfattande och övervägande kritisk debatt om utvecklingssamarbetets framtida inriktning, både i Sverige och internationellt. Optimismen från de första decennierna har klingat av och övergått i en förstämning över att Afrika söder om Sahara, många biståndsbiljarder dollar senare, fortfarande rymmer världens största koncentration av fattiga människor. Enligt skeptikerna beror detta på att biståndet göder korruption, belönar inkompetens och urholkar elitens demokratiska ansvarighet i mottagarländerna. En arkivbaserad studie av den svenska biståndshistorien, som direkt knyter an till frågor om de statliga myndigheternas organisation och arbetssätt, har mycket att tillföra denna debatt. Hur resonerade tidigare generationer biståndsarbetare när resultaten uteblev och de ställdes inför en verklighet som inte motsvarade parollerna om internationell solidaritet? Sammanfattningsvis har projektet "Världen som arbetsfält" tre övergripande syften: För det första vill vi med biståndet som exempel bidra till kunskapen om hur den offentliga förvaltningen fungerar. För det andra är det ett viktigt självändamål att skildra det svenska utvecklingsbiståndets framväxt under efterkrigstiden - det saknas en sammanhållen och problematiserande skildring av svensk biståndshistoria. För det tredje vill vi genom biståndsfrågorna foga in svensk historia i ett globalt sammanhang.


External Partners


Last updated on 2017-24-03 at 12:17