Thought experiments, intuitions, and disagreement


Project leader


Funding source

Swedish Research Council - Vetenskapsrådet (VR)


Project Details

Start date: 01/07/2013
End date: 31/12/2015
Funding: 1000000 SEK


Description

Tankeexperiment och intuitioner Om man ställer en hypotetisk fråga, efter viss reflektion besvarar den och därtill hävdar att svaret visar något om en teori eller hypotes, då har man utfört ett tankeexperiment. Tankeexperiment är alltså hypotetiska fall avsedda att testa teorier. De används inom många delområden inom filosofin, till exempel inom moralfilosofi, kunskapsteori och teorier om personlig identitet. Hur kan tankeexperiment säga något om empiriska teorier, när de inte tillhandahåller några nya empiriska observationer? En vanlig tanke är att de ger upphov till intuitioner. Intuitioner är till synes direkta, spontana omdömen om det hypotetiska fallet. För tankeexperiment antas de alltså spela ungefär samma roll som observationer för vanliga experiment. Fram till början av 1960-talet antog de flesta filosofer att kunskap var detsamma som sanna tro grundad på goda skäl. Många av dem gav upp detta antagande efter att ha mött Edmund Gettiers tankeexperiment. Tänk på följande fall. Ebba är på ett torg och behöver veta vad klockan är. Hon tittar på en stor, digital klocka som visar tiden 14.35. Ebba vet inte att klockan är trasig och har visat 14.35 i flera dagar. Men av en ren slump råkar hon titta på den just kl 14.35. Ebba tror, efter att ha tittat, att tidpunkten är 14.35, hon har goda skäl att tro det (hon har ju tittat på klockan) och det är faktiskt sant. Men intuitivt verkar det konstigt att säga att hon har kunskap om den rätta tiden ? det var ju en slump att hon råkade titta just i rätt ögonblick. Det här är ett exempel på ett s k Gettierfall, och den intuition de flesta har inför fallet ? att Ebba inte har kunskap, trots att hon har sann tro byggd på goda skäl ? brukar kallas för en Gettierintuition. Men exakt vad är innehållet i en sådan intuition? Och vad är i allmänhet innehållet i intuitioner om tankeexperiment. På senare år har flera filosofer försökt få klarhet i detta. Och det är inte så enkelt som man skulle kunna tro. Om vem handlar t ex intuitionen? Om Ebba? Men den här Ebba finns inte på riktigt ? hon är lika hypotetisk som situationen som beskrevs (även om det finns många som faktiskt heter Ebba och många verkliga situationer som liknar den beskrivna). Är innehållet att det kunde finnas en person som stod i precis den beskrivna relationen till ett påstående? Det hävdar vissa filosofer. Men vad är i så fall den som är oenig med Gettierintuitionen oense med ? att en sådan person kunde finnas? Borde inte oenigheten snarare, i så fall, handla om huruvida personen i exemplet har eller saknar kunskap? Eller är intuitionens innehåll att om det fanns en person som var i Ebbas situation, så skulle alla som var i en sådan situation visavi något påstående också sakna kunskap om det? Det hävdar vissa andra filosofer. Men varför skulle alla andra, utöver Ebba, sakna kunskap om någon enda var i hennes belägenhet? Och borde inte innehållet gälla just personen i exemplet, även om hon är påhittad, snarare än ?någon? och ?alla?? I det här projektet försöker jag utreda dessa och flera andra frågor. Många tankeexperiment i filosofi är mycket mer exotiska och långsökta än Gettierfallen. De involverar scenarier med tvillingplaneter, hjärnor i näringslösning och personer som delar sig som amöbor. För att undvika en alltför närsynt teori om tankeexperiment i allmänhet är det viktigt att ta hänsyn även till sådana fall. Och med hänsyn till dem försöker jag utveckla tanken att det finns tre viktiga sorters oenighet med försök att använda tankeexperiment för att vederlägga teorier. Den första sorten är den vi försökte beskriva ovan: oenighet rörande vad som skulle vara fallet i tankeexperimentets scenario. Den andra typen av oenighet gäller huruvida scenariot alls är möjligt. Beträffande Gettierfall är denna sorts oenighet knappast aktuell, men för många andra tankeexperiment är den det. Hur man kan veta om något är möjligt eller inte, och precis vad det innebär, är för övrigt en mycket central fråga. En tredje och av många filosofer förbisedd typ av oenighet gäller huruvida scenariot, även om det är möjligt, är relevant för den teori man vill testa. Det är inte självklart, och jag försöker säga något om när tankeexperimentella fall är relevanta för olika teorier.

Last updated on 2017-31-03 at 12:57