Rights of Nature - Nature of Rights. Neo-Constitutionalism and Ethno-Ecologist Resistance in Bolivia and Ecuador


Project leader


Funding source

Formas - The Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial Planning


Project Details

Start date: 01/01/2012
End date: 31/12/2015
Funding: 3590000 SEK


Description

Kan västvärldens invånare lära sig principer för harmoniskt levnadssätt av de andinska ländernas indianfolk? Kan grundlagsreform bidra till hållbar utveckling? De nya författningarna i Bolivia (2009) och Ecuador (2008) har uppmärksammats som de mest progressiva konstitutionstexterna i världen både vad gäller juridiskt värnande om naturen, inbegripet att miljön/ naturen blir eget rättssubjekt, och stärkande av indianfolkens rättigheter. I och med författningsreformerna är Bolivia och Ecuador numera plurinationella och interkulturella stater, dvs. ett erkännande av indianfolkens kollektiva rättigheter. Dessutom stärks mekanismer för politiskt deltagande och självstyre för indianbefolkningen på lokal nivå. Hos indiangrupperna är den kulturella och etniska identiteten intimt och komplext sammanlänkad med den fysiska miljön. I båda länderna har de indianska levnadsprinciperna om människa och natur i harmoni kring begreppet Sumak Kausay (harmoniskt levnadssätt/right livelihood) befästs i såväl grundlagstexten och nationella utvecklingsplaner. Bolivia och Ecuador är länder som uppvisar bland världens rikaste biodiversitet, men denna mångfald hotas av föroreningar och skogsskövlingar förorsakade av naturresursexploaterande industri. De nya konstitutionerna fastställer att industrialisering och kommersialisering av naturresurser ska vara ett område av högsta prioritet för staten, så länge inkomsterna används till allmänhetens bästa. Samtidigt ska naturens och indianfolkens rättigheter respekteras. Vid resursexploatering ska berörd lokalbefolkning enligt lagen rådfrågas genom en lokal folkomröstning efter att först tillhandahållits tillförlitlig information om exploateringen i fråga och dess implikationer. I denna kontext står mäktiga ekonomiska och politiska intressen mot naturens och indianfolkens grundlagsbefästa rättigheter. Nationalisering av vitala industrigrenar har inletts, framför allt inom gruv, olje och gassektorn, samt (i Bolivia) storskaligt jordbruk. Konstitutionstexterna, liksom efterföljande sekundärlagstiftning, innehåller därmed tydliga motsägelser som leder till spänningar vid implementering av lagar och rättigheter. Dessa motsättningar är centrala i projektets analytiska ansats.

Syftet med detta tvärvetenskapliga projekt är att utifrån nya konstitutionella kontexter analysera spänningar och motsättningar mellan ekonomisk utvecklingspolitik och kampen för naturens/miljöns och indianfolkens rättigheter. Spänningarna studeras utifrån rättighetsbaserade mobiliseringsstrategier hos Bolivias och Ecuadors indianorganisationer.

-Hur mobiliserar sig indianrörelsen mot resursexploateringspolitik? -Utvecklas nya strategier av indianorganisationerna, med stöd av konstitutionsreformen och ny lagstiftning för att värna om naturens rättigheter? -Bidrar indiangruppers påtryckningar utifrån Sumak Kausay och naturens rättigheter till att omskapa statlig utvecklingspolitik? Denna studie i politisk konstitutionalism hämtar inspiration både metodologiskt och teoretiskt från politisk-antropologi, miljö och utvecklingsstudier, humanekologi och rättssociologi. Etnografiska metoder, som semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer kommer att tillämpas, liksom analys av lagtext, politisk diskurs och den allmänna opinionen kring de konflikter som behandlas i studien. Svensk forskning behöver internationaliseras kring detta viktiga studiefält, dvs. de socio-politiska, kulturella, institutionella och juridiska dimensionerna av miljö- och utvecklingspolitik.

Projektet inbegriper viktigt samarbete med German Institute of Global and Area Studies (Hamburg) och knyter an till närbesläktad forskning vid andra nordiska institutioner (främst Universitetet för Miljö- och biovetenskap/Oslo och Helsingfors Universitet), liksom med forskning vid Newcastle, Oxford och Salamanca, Spanien och givetvis latinamerikanska institutioner.

Resultaten förväntas bidra till betydelsefull kunskap inte bara inom fältet människa och miljö i harmoni, utan även kring institutionell dynamik mellan juridiska strukturer och politiska aktörer (främst indian- och miljöorganisationer), långt bortom Bolivia och Ecuador. Vidare till att förbättra insikter om hållbar naturresursanvändning och positivt levnadssätt, samt att upptäcka nya vägar till varaktig samhällsutveckling och människors och djurs livskvalitet.


Last updated on 2017-24-03 at 12:52