Matching of Job Preferences for Sustainable Work Lives: The Swedish Welfare State in Comparative Perspective


Project leader


Funding source

Swedish Research Council - Vetenskapsrådet (VR)


Project Details

Start date: 01/01/2014
End date: 31/12/2017
Funding: 3627000 SEK


Description

Ett hållbart arbetsliv är av stor socialpolitisk betydelse givet en ökande försörjningsbörda, återkommande ekonomiska kriser och arbetsmarknader i förändring. Samtidigt visar forskning i såväl Sverige som internationellt att andelen i arbetskraften som anser sig vara överutbildade eller överkvalificerade för sina arbeten är stor, och att denna andel dessutom har ökat under senare år. I ljuset av detta framstår matchningsprocesserna på arbetsmarknaden som särskilt betydelsefulla. I fokus för detta projekt står matchningen mellan individers arbetspreferenser - vad individer anser vara viktiga kännetecken på ett bra arbete - och centrala kännetecken på det arbete som individen faktiskt innehar. Ett fåtal svenska studier har påvisat att en god matchning av subjektiva arbetspreferenser är mycket betydelsefullt för individers långsiktiga hälsa. Däremot saknas mer omfattande och internationellt jämförande forskning som tar hänsyn till subjektiva arbetspreferenser. Detta forskningsprojekt syftar till att ge tre viktiga forskningsbidrag inom detta område. För det första, att analysera hur individers arbetspreferenser stämmer överens med specifika arbetskännetecken såsom bland annat om arbetet upplevs som intressant, arbetstrygghet, autonomi, kontroll, variation, möjligheter till befordran och hög lön. För det andra, hur en sådan matchning påverkas av hur arbetsmarknadens och välfärdsstatens institutioner är utformade. Särskilt intresse riktas här mot arbetslöshetsförsäkringens utformning, striktheten i arbetsmarknadslagstiftningen, organiseringen av och samarbetet mellan arbetsmarknadens parter (t.ex. facklig organiseringsgrad och kollektivavtalens täckningsgrad) liksom möjligheterna till arbetsmarknadsutbildning, vidareutbildning och universitetsutbildning. För det tredje, studeras i vilken utsträckning sådan matchning påverkar individers hälsa och välbefinnande. Projektet kommer att kombinera teorier på mikronivå som behandlar individuella preferenser, arbetsmiljö och hälsa, med teorier på makronivå om hur samhällets institutioner påverkar matchningsprocesser på arbetsmarknaden. Komparativ data över tid på såväl mikro- som makronivå möjliggör också analyser av utvecklingen över tid, där inte minst senare års ekonomiska kriser och dess påverkan på matchning och välmående kommer att stå i fokus. Ett viktigt delsyfte med projektet är att utveckla jämförbara institutionella mått på individers möjligheter till livslångt lärande i form av tillgång till frivillig högre utbildning, och att analysera hur detta påverkar matchningsprocesserna på arbetsmarknaden. Måtten utvecklas utifrån ett socialt rättighetsperspektiv, där tillgängligheten till och generositeten i offentliga studiebidrag och -stöd står i fokus. Projektet kommer att använda sig av latent klusteranalys, som tillåter modellering av multidimensionella arbetspreferenser och arbetskännetecken, medan flernivåanalyser tillämpas på de faktorer som kan förväntas samspela på individ- och landsnivå. Detta komparativa forskningsprojekt kommer att fördjupa vår förståelse kring de fundamentala och betydelsefulla matchingsprocesserna på arbetsmarknaden genom att specifikt inkludera och studera matchningen mellan subjektiva arbetspreferenser och specifika arbetskvaliteter. Vidare genereras högst policyrelevanta insikter om vilka specifika aspekter av välfärdsstatens och arbetsmarknadens institutioner som inverkar gynnsamt eller rent av motverkar denna matchning. Ny och unik institutionell data gör det till exempel möjliget att utvärdera både avsiktliga och oavsiktliga konsekvenser av generösa arbetslöshetsförsäkringar. Inkluderandet av en tidsdimension i analyserna kommer också att bidra till policyrelevanta insikter om hur väl olika moderna välfärdsstater även i tider av hög arbetslöshet förmår främja gynnsamma matchningsprocesser. Slutligen bidrar analyserna av unikt rika attityddata till både betydelsefull och policyrelevant kunskap om den relativa vikten av nämnda matchning för individers hälsa och välmående, vilket i sin tur har en väsentlig inverkan på såväl organisationers vitalitet som samhällets ekonomiska produktivitet.

Last updated on 2017-22-03 at 07:13