Mental health in adolescence and the paths ahead. An ecological life course approach to mental health trajectories into adulthood


Project leader


Funding source

Formas - The Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial Planning


Project Details

Start date: 01/01/2012
End date: 31/12/2017
Funding: 1866000 SEK


Description

Ungdomars psykiska hälsa är viktig av många orsaker ? inte minst för att det har betydelse också för hälsa och social situation under resten av livet. Psykisk ohälsa i ungdomen leder ofta till sociala problem samt fysisk och psykisk ohälsa i vuxenlivet. Men många unga med psykiska problem återhämtar sig också och klarar sig sedan bra som vuxna. En lång rad komplexa faktorer samverkar för att främja eller motverka ett sådant förlopp. Dessa faktorer finns på olika nivåer i livet ? både hos individen själv och i det sammanhang individen lever ? samt kan få olika betydelse beroende på när i livet de uppträder och om de är engångshändelser eller utgör en del i ett mönster över hela livet. På individnivå är bland annat förhållanden kopplade till kön, etnicitet och social klass liksom egenskaper i form av inre styrka och självkänsla viktiga. När det gäller sammanhanget är det olika nivåer som spelar in ? förutom individen själv är det vår närmaste omgivning (familj, skola, kompisar, och senare arbetsplats och ny familj) men också faktorer utanför individens närmaste sfär, allt från det faktum om föräldrarna har jobb eller är arbetslösa till jämställdheten i samhället eller lagar och normer på nationell eller global nivå. Den forskning som hittills finns om hur unga människors psykiska hälsa påverkar resten av livet är bristfällig och har dessutom stora metodproblem. De flesta studierna är begränsade när det gäller uppföljningstider (till maximalt ung vuxenålder) och på grund av höga bortfall som leder till att individer med sämst psykisk hälsa faller bort. Dessutom har forskningen hittills framför allt fokuserat på faktorer hos individen och den närmaste omgivningen.

Denna programansökan har som mål att utveckla en teoretisk och praktisk förståelse av vad psykisk hälsa i unga år betyder för hur olika faktorer samverkar över livet för att främja eller motverka en god hälsa och en bra social situation i vuxen ålder. Detta kommer göras genom att kombinera teoribildning med empirisk forskning baserad på en omfattande databas med uppföljning från 16 till 48 års ålder. Alla elever som år 1981 gick ut årskurs nio i Luleå kommun har regelbundet svarat på enkäter och gjort vissa biomedicinska undersökningar (blodtryck, längd och vikt, blodprov och salivprov) upp till 43 års ålder. Studien har exceptionellt hög deltagarfrekvens (mer än 94 procent vid 43 års ålder vilket innebär 1010 personer). Även registerdata över arbetslöshet, föräldraledighet och sjukskrivningar finns tillgängligt för hela perioden, samt uppgifter från deltagarnas egen födsel (födelsevikt, ev. komplikationer etc.). I den här programansökan planerar vi att följa upp samma individer även vid 48 års ålder, vilket inkluderar nya enkäter, biomedicinska undersökningar, en diagnostisk intervju och nya registerdata. Databasen har unika möjligheter att mäta mental hälsa i unga år samt att med olika statistiska metoder sammanväga relevanta faktorer på olika nivåer (individ, socialt sammanhang) och i olika perioder under livet.

För att få en djupare förståelse för förhållanden som kan förbättra eller försämra vår psykiska hälsa från unga år till vuxen ålder ska vi också använda kvalitativa forskningsmetoder och intervjua deltagarna om deras egna erfarenheter och upplevelser. Här kommer vi att lägga särskilt stor vikt på människors möjligheter att påverka förhållanden som har betydelse för den psykiska hälsan under olika perioder under livet. Viktiga frågor att få djupare kunskap om är: hur hanterar vi svårigheter och livskriser, vilken betydelse får det för vår psykiska hälsa, vilket är individernas handlingsutrymme inom det sammanhang där de lever. Alla som blev arbetslösa direkt efter grundskolan (dvs. gruppen med sämst psykisk hälsa i studiens början) är intervjuade med regelbundna intervall från 16 års ålder. Nya intervjuer ska genomföras med denna grupp liksom med ett urval av deltagare som har förbättrar eller försämrat sin psykiska hälsa från 16 års ålder. Genom att skapa kunskap om hälsofrämjande och ohälsogenererande orsaker till psykisk hälsa under livsloppet hoppas programmet ska kunskap som kan komma till nytta för att förhindra ohälsa bland sårbara grupper i samhället.


Last updated on 2017-29-03 at 17:13