Adaptation to climate change for both northern and southern species


Project leader


Funding source

Formas - The Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial Planning


Project Details

Start date: 01/01/2015
End date: 31/12/2017
Funding: 3236000 SEK


Description

När det gäller hoten från de prognostiserade klimatförändringarna finns två huvudsakliga sätt att agera för samhället. Den första är att försöka vända på skutan genom att minska utsläppen av växthusgaser, binda in mer kol i vegetation mm. Den andra är att anpassa sig till ett allt mer förändrat klimat. Detta projekt handlar om vilka åtgärder man skulle kunna vidta för att minska riskerna för att arter dör ut när klimatet förändras. Det handlar alltså om huruvida det går att göra några anpassningar för att minska hoten från klimatförändringarna mot den biologiska mångfalden. Projektet syftar till att identifiera möjliga åtgärder när det gäller skydd och skötsel av vår natur. Framförallt handlar projektet om skogslandskapet och vi kommer främst studera växter (kärlväxter och mossor) och fokus är på habitatkvalitet. Vi kommer studera gränsen mellan Svealand och Norrland (Limes Norrlandicus) där många växter och även naturtyper har sin utbredningsgräns och stora förändringar är troliga. Trots att stora förändringar är prognostiserade finns väldigt lite vägledning för företag och myndigheter och de har inga policydokument och inga skötselanvisningar för hur klimatfrågan skall hanteras i skydd och skötsel vilket gör detta projekt angeläget. Projektet kommer ha tre huvudspår: 1) Refugier för nordliga arter, 2) Hoppstenar för sydliga arter och 3) Analys av i vilken mån reservat och skydd omfattar dessa områden och en sammanställning av möjliga åtgärder för att anpassa skydd och skötsel.

1) Med refugier menar vi platser där nordliga arter kan dra sig tillbaka och hålla sig kvar trots att omgivningen förändras. I denna delen av projektet vill vi undersöka om nordliga arter uppvisar ett sådant mönster av att finnas på extra kalla platser i landskapet närmare sin utbredningsgräns eller inte. Om det är så att vi kan förstå i vilka miljöer de har störst chans att klara sig under en tid när klimatet blir varmare kan skyddsinsatser göras specifikt där. Kan arterna överleva under längre tid finns en chans att de kan återkolonisera utifall att klimatet så småningom blir kallare igen. Vi kommer undersöka vad som karakteriserar sådana platser. Det kan vara så att det är platser med mycket störning där nordliga mer konkurenssvaga arter kan överleva. Det kan också vara så att detta är platser som är kalla på något sätt, t.ex. har svala somrar eller kort växtsäsong. I denna delen av projektet kommer vi ta fram en mikroklimatmodell baserat på små mikro-loggrar (som mäter temperatur och fuktighet). Vi kommer jämföra mikro-klimatet på platser där nordliga arter växter med det regionala klimatet.

2) Hoppstenar är platser där arter som är på spridning kan etablera sig och därifrån sprida sig vidare. I detta projekt skall vi undersöka vilka platser norr om arters nuvarande utbredningsområden som potentiellt är framtida livsmiljöer för dessa arter. Sådana områden kan bli hoppstenar för en fortsatt spridning norrut. Vi kommer använda mikro-klimatmodellen från del 1 för att välja ut områden som potentiellt kommer är lämpliga för sydliga växter redan nu. Vi kommer i dessa områden så eller plantera ett antal sydliga växter och mossor och följa hur de växer och mår i relation till lokala klimatmätningar samt andra miljöfaktorer, såsom ljus och markförhållanden. Vi kommer samarbeta med skogsbolagen StoraEnso/Bergvik och Sveaskog för att också utvärdera i vilken mån deras restaureringsinsatser när det gäller lövskog kan få en positiv effekt för sydliga arter genom att skapa gynnsamma markförhållanden och även eventuellt mikro-klimatiska hoppstenar.

3) I den sista delen av projektet skall vi analysera i vilken mån de nätverk av reservat, biotopskydd, Natura2000-områden mm som finns fångar upp refugier för nordliga arter och hoppstenar för sydliga. Vi kommer också göra en sammanställning av befintlig kunskap baserat på våra resultat från del 1 och 2 men också på internationell litteratur vad avser lämpliga och möjliga skydds- och skötselåtgärder.

Detta projekt kommer vara värdefullt för företag och myndigheter i deras arbete med att ta fram strategier och skötselråd för en bättre anpassning till klimatförändringarna. Sådana åtgärder kommer vara nödvändiga för att nå miljömålen om en bevarad mångfald av arter och levande skogar. Det är allt tydligare att det är de gemensamma hoten från markanvändningsförändringar och klimat som är det största hotet mot den biologiska mångfalden.


Last updated on 2017-23-03 at 09:03