The function of time since change on biodiversity patterns in fragmented landscapes


Project leader


Funding source

Swedish Research Council - Vetenskapsrådet (VR)


Project Details

Start date: 01/01/2015
End date: 31/12/2017
Funding: 2250000 SEK


Description

Inom ekologin finns det många teorier kring hur storlek och avstånd mellan olika vegetationstyper påverkar vilka arter som kommer tid och hur många som kan etablera sig där. Dessa teorier är underbyggda med observationsdata och olika experiment. Dock är det så att tid är en minst lika viktig faktor för ekologiska processer som rumsliga men det har inte undersökts lika väl. Vi vet att tid påverkar ekosystemen, deras ekologisk funktion och hur komplexa de kan bli. Tropisk regnskog tex har en hög biodiversitet för att den är så gammal förutom sin storlek. Naturbetesmarker är en annan vegetationstyp som är väldigt artrik pågrund av den långa tid som den har sköts med slåtter och bete, utan konstgödsel eller plöjning. Det är speciellt svårt att analysera hur växter reagerar på miljöförändringar då de kan bli mycket gamla och överleva trots en negativ miljöförändring, såvida inte platsen förstörs helt. Växter tar helt enkelt tid för att dö. Därför har man på senare tid diskuterat att vegetationen har en utdöende skuld, dvs det är den tid det tar för dem att försvinna efter att miljön förändrats. Utdöendeskulden kan uppgå till mellan 70-100 år. Ett stort problem när man vill förstå hur rumsliga processer och tid påverkar artrikedom är att det är sällan det finns historiska data över vilka växter som fanns där innan fragmenteringen började. Man använder istället artdata från dagens landskap och jämför man om det med dagens landskapsmönster eller habitatets storklek och historiska landskapsmönster eller habitat storlek som tolkats från kartor. Ofta har man funnit att dagens artrikedom förklaras bättre med det historiska landskapet, vilket man då har tolkat som en utdöendeskuld. I det här projektet har vi tillgång till två mycket unika datamaterial. Vi har växtdata från Blidö området i Stockholms skärgård som är från 1890-talet och ett från Dorset i England från 1930-talet. Med hjälp av historiska kartor, flygbilder och andra geografiska data så ska vi analysera förändringarna i landskapet och hur de förändringarna, rumsliga och tiden sen de skedde, påverkar artrikedomen. Vi kommer också inkludera icke-karterade data, som tex när skogsbetet förbjöds, tvångsplantering av skog på naturbetesmark, införandet av konstgödsel mm som vi tror kan påverka dagens förekomster av växter. Vi kommer att studera olika landskap, de som domineras av åker, barrskog eller naturvårdsområden (som borde ha mer arter än de tidigare landskapen). Med hjälp av detta kan vi förklara hur tiden sedan olika förändringarna skedde påverkar artrikedomen, vilka typer av arter som är känsligast för förändringar och hur länge de kan finnas kvar. Intressant är att ta reda på vilka landskapshistoriska händelser som varit mest betydelsefulla för de hot vi ser idag mot biologisk mångfald i landskapet. Det kan vara så att det inte är minskningen av gräsmarkerna i sig utan att korna inte längre fick gå mer eller mindre fritt i landskapet och därmed spridda växter mellan olika platser. Kanske kan vi till och med kunna göra prediktioner för vilka landskap eller platser vi kan finna hög artmångfald eller vissa typer av växter. Det kommer vara till stor nytta för att förstå hur framtida och pågående miljöförändringar påverkar växters förekomst. Projektet kommer att röna stor internationell och nationell uppmärksamhet. Det långsiktiga målet är att, underbygga med empiriska data, lägga fram lika solida teorier för hur tid (10-100 år) påverkar ekologiska processer så som de som finns för rumsliga mönster, Projektet är tvärvetenskapligt och inkluderar både växtekologi och geografi.

Last updated on 2017-22-03 at 07:13