Civil Society and Deliberation as Remedy for the Crisis of Liberal Democracy and the Challenge from Political Equality


Project leader


Funding source

Swedish Research Council - Vetenskapsrådet (VR)


Project Details

Start date: 01/01/2015
End date: 31/12/2019
Funding: 8000000 SEK


Description

Kan politiska institutioner och arenor för offentligt beslutsfattande utformas så att civila samhället i större utsträckning inkluderas i deliberativa samtal samtidigt som kravet på politisk jämlikhet tillgodoses? För många tycks svaret på den frågan vara ett givet ja. I det här projektet utforskas emellertid en rad komplikationer som ofta förbises i den dominerande politiska såväl som vetenskapliga diskussionen. I alltför stor utsträckning tas det för givet att ökat deltagande och deliberativa forum stärker demokratin. Enligt vår mening bygger det antagandet emellertid på att tanken om politisk jämlikhet sällan ges en tillräcklig begreppslig precision och att man därmed inte på ett tillräckligt tydligt sätt belyser det faktum att ökat civilt engagemang och deliberation bara under vissa omständigheter är förenligt med krav på politisk jämlikhet. Det här projektet syftar till att kombinera begreppsliga och normativa klargöranden med empiriskt väl underbyggda studier för att råda bot på den brist vi anser nu präglar diskussionen. Resultaten kommer att kunna användas av politiker såväl som civila samhällets aktörer i diskussioner om hur man ska bygga långsiktigt hållbara politiska institutioner såväl nationellt som globalt. Detta är en mycket angelägen uppgift att ta sig an. Den liberala demokratin står visserligen starkare än någonsin både nationellt och globalt, men samtidigt upplever den paradoxalt nog även en allvarlig kris. Partisystem och parlament, och inte minst globala samarbeten mellan demokratiskt valda ledare, ifrågasätts i allt större utsträckning. Många bedömare anser att vi står inför en växande legitimitetskris för traditionella demokratiska institutioner vars framtida effekter är svåra att överskåda. Våldsamma protester, politiska attentat och sabotage växer i omfattning, också i Sverige. För att lösa eller förebygga en försämring av situationen har framför allt två lösningar lanserats i offentliga diskussioner och i vetenskaplig litteratur. Några har propagerat för att civila samhället bör integreras i politiskt beslutsfattande i en större utsträckning än nu är fallet. Andra har hävdat att det är viktigt att skapa arenor där olika perspektiv kan brytas mot varandra i deliberativa samtal. Mycket ofta kombineras dessa två i en tanke om medborgerlig deliberation. En sådan integrering kan vara ett sätt att motverka den växande misstron mot demokratiska institutioner, men det finns också en risk att vi förvärrar situationen. Aktörer från civila samhället kan också driva särintressen och krav på deliberation kan utestänga vissa grupper och rentav utvecklas till expertvälde. Den övergripande frågan om hur civila samhället i större utsträckning kan inkluderas i deliberativa samtal samtidigt som kravet på politisk jämlikhet tillgodoses, ska besvaras inom ramen för fem delstudier. De två första är teoretiska till sin natur, men tar sin utgångspunkt i det centrala politiska och empiriskt grundade problemet: Hur kan ökat medborgerligt deltagande och deliberation begreppsligt förenas med kravet på politisk jämlikhet? Hur kan medborgerligt deltagande och deliberation försvaras utifrån normativt formulerade kriterier för politisk jämlikhet? Övriga tre delprojekt är huvudsakligen empiriska men ska bygga på det ramverk som de teoretiska delprojekten bidrar med. Här ska undersökas först om de krav som brukar ställas på legitima argument i en deliberation är så hårda att de motverkar politisk jämlikhet. Genom att undersöka hur samtal och beslut påverkas av att till exempel proteströrelser försvarar specifika intressen och hur personliga berättelser används som argument i politiska samtal (två ytterligheter som inte brukar accepteras) ska denna aspekt utforskas, bland annat i studier av skriftlig kommunikation med myndigheter. Vidare ska frågan om medborgares vilja att delta i deliberativa samtal undersökas, bland annat med hjälp av enkätundersökningar och experiment. Slutligen ska den tilltagande styrningen av offentlig politik genom nätverk undersökas bland annat med nätverksanalys i syfte att utröna om deltagande, representativitet och samtalsklimat motsvarar de krav på politisk jämlikhet som ofta är tanken med sådana beslutsstrukturer. Den ambitiösa projektplanen ska genomföras inte bara i den internationellt konkurrenskraftiga forskningsmiljö om civila samhället som byggts upp i Uppsala tack vare tidigare projektmedel från VR, utan även genom nära samarbete med projektmedlemmarnas omfattande internationella nätverk.

Last updated on 2017-22-03 at 07:13