Civil Societies Organisations and Educational Achievements of Young People in Marginalised Urban Areas


Project leader


Funding source

Swedish Research Council - Vetenskapsrådet (VR)


Project Details

Start date: 01/01/2015
End date: 31/12/2017
Funding: 5700000 SEK


Description

Utbildning är centralt för ungdomars framtida välgång. Till skillnad från hur det var för trettio år sedan, så är även en fullgången gymnasieutbildning en nödvändighet, om överången från skola till arbetsliv ska bli lyckosam, och ungdomar ska bli inkluderade i vuxenhetens medborgarskap. Men inträdet till gymnasieskolan är villkorat, och beroende av hur eleven presterar i grundskolan. För den som har låga betyg är valmöjligheterna till gymnasiet begränsade, och för de som inte är behöriga är vägen in i denna skolform krävs anpassad studiegång. Elever med låg prestationsnivå i nionde klass är också överrepresenterade bland dem som hoppas av gymnasiet. Än idag finns en stark koppling mellan föräldrarnas utbildningsbakgrund och sociala position, och barnens prestationsnivå; den sociala sorteringen mellan grundskola och gymnasium är påtaglig. Än mer tydlig är tendensen för ungdomar med utländsk bakgrund, som bor i så kallade ?utsatta områden?. Denna problembeskrivning är omtalad och påvisad av forskning. Det ovannämnda sambandet mellan föräldrars utbildningsnivå och låg prestationsnivå är väl beskrivet av forskning. I Sverige har dock studiet av denna fråga i stort sett underlåtit att undersöka vilka de framgångsfaktorer är, som gör att ungdomar med utländsk bakgrund och lågutbildade föräldrar, och som bor i fattiga, segregerade områden, ändå slutar skolan med goda betyg och så småningom hamnar i en god position på arbetsmarknaden. I detta forskningsprojekt avser vi att råda bot på denna lucka i forskningen, genom att fokusera på något som i framför allt Nordamerikansk forskning har visat sig vara en framgångsfaktor för från utsatta grupper: betydelsen av medlemskap och aktivitet i det lokala föreningslivet. Än mer anmärkningsvärt att denna fråga är outforskad är det med tanke på det förhållande att en utbredd aktivitet i föreningsliv under 1900-talets svenska historia för många utgjorde startpunkten till en utbildnings- och klassresa, och startpunkten för en lärandeprocess som på sikt resulterade i ökat samhälleligt inflytande och deltagande. Vi tänker då på fackförenings-, folkbildnings-, nykterhets- och frikyrkorörelserna. Vårt forskningsprojekt har syftet att beskriva och analysera betydelsen av det civila samhällets föreningsliv för skolprestationerna hos ungdomar i utsatta storstadsområden. För att besvara syftet, ska följande frågor studeras: 1) bidrar deltagande i föreningslivet till en positiv skolutveckling bland ungdomar i fattiga, segregerade storstadsområden? 2) På vilket sätt inverkar tillhörigheten till sociala identiteter som klass, kön och etnicitet eventuellt denna positiva effekt? 3) På vilket sätt kommer denna positiva effekt till stånd? 4) Eller finns det en risk för att deltagande föreningsliv och aktiviteter kan hämma prestationerna i skolan, eller ungdomarnas oberoende och rörelsefrihet ? och är det i så fall relaterat till klass, kön eller etnicitet? För ett tolka och bättre förstå svaren på de frågor som forskningsprojektet reser, ska vi relatera vår empiri till de teorier om socialt kapital, som utvecklats var för sig av James Coleman och Pierre Bourdieu. Colemans ansats är värdefull för oss, därför att han fokuserar de sätt på vilka deltagande i det civila samhällets lokala föreningsliv bidrar till att individer etablerar förtroende för varandra i lokalsamhället, och att man på sikt även utvecklar en tillit till det lokala samhällets institutioner och även institutioner med en räckvidd bortom det lokala. Till dessa institutioner hör förstås skolan och den utbildande personal som är verksam där. Möjligheten att i framtiden verka inom ett lokalt samhälle, eller i samhället i stort, framstår därmed som mer gynnsamma, vilket kan motivera ansträngningar som betalar sig på sikt, till exempel ansträngningar i skolan. Pierre Bourdieus begrepp har delvis samma utgångspunkt, men han fokuserar mer i vilken utsträckning en individs sociala relationer och nätverk tillmäts ett symboliskt värde, vilka under gynnsamma omständigheter kan tillträde till nya sociala arenor och sfärer. Till denna bestämning av begreppet socialt kapital räknas dels de konkreta kompetenser och kontakter som ett nätverk eller serier relationer kan bidra med, men även betydelse av samhällelig status, och därmed påverkan från de befintliga sociala strukturer som en individ möter. Dessa teorier motiverar oss att fokusera såväl de lärandeprocesser som kontakter och statusförändringar som deltagande i föreningsaktiviteter bidrar till.

Last updated on 2017-22-03 at 07:13