Making the Past Present: Public Perceptions of Performative Holocaust Commemoration in Israel, Germany, Poland, and Sweden since the year 2000


Project leader


Funding source

Swedish Research Council - Vetenskapsrådet (VR)


Project Details

Start date: 01/01/2015
End date: 31/12/2018
Funding: 6040000 SEK


Description

Levandegörandet av Förintelsen i Israel, Tyskland, Polen och Sverige sedan år 2000 Trots Förintelsens centrala betydelse i många länder kan en tilltagande trötthet på ämnet konstateras sedan 2000-talet. Med växande tidsavstånd, där snart inga vittnen finns kvar, får frågan om hur man återuppväcker intresset allt större relevans. Projektet undersöker hur konstnärer, museiutövare och pedagoger hanterar denna utmaning genom att på ett innovativt och mer aktivt sätt än tidigare integrera publiken i konstverk, teaterföreställningar, utställningar och minnesceremonier. Dessa projekt använder sig av performativer praktiker och har ambitionen att göra deltagarna till agenter i minnesprocessen och få dem att reflektera kritiskt kring förhållandet mellan det förflutna och nuet. Begreppet ´performativ? används i denna studie på två sätt: 1) som teoretisk kategori som hänvisar till konstnärliga eller pedagogiska projekt som vill uppnå en hög grad av delaktighet och interaktion; 2) som hänvisning till en traderad praxis som beskriver intentionen och de möjliga effekter som dessa projekt har på publiken, dvs. att de lyckas erbjuda en transformationsprocess för deltagaren, vilken är beredd att omvärdera sitt förhållande till det förflutna, känner sig uppmuntrad att själv bli en agent i minnesprocessen och i bästa fall påverkas att uppträda moraliskt och ansvarsfullt i sin vardag. Med vårt fokus på publikens reaktioner på och upplevelser av verk som bygger på performativa praktiker skiljer sig vårt projekt radikalt från tidigare undersökningar som endast konstaterar att performativa praktiker har intentionen att utlösa en transformationsprocess utan att följa upp om så verkligen är fallet. Trots att performativa projekt numera utgör merparten av de minnesprojekt som handlar om Förintelsen har dessa projekt knappt blivit belysta. Det saknas ännu en genomtänkt teori och analys av en relevant empirisk korpus när det gäller försök att förnya det allmänna intresset för Förintelsen med hjälp av performativitet. Projektet avser att fylla denna kunskapslucka. Studien styrs av följande frågeställningar: Vilka faktorer har bidragit till att allt fler minnesprojekt använder sig av performativitet? Lyckas dessa innovativa projekt överbrygga det tidsmässiga och emotionella avståndet till det förflutna? Kan dessa projekt förnya almänhetens intresse för ämnet? Vilka föreställningar av detta specifika historiska skeende förmedlar dessa projekt ? och i vilka syften? Vårt mål är att bidra till en större förståelse för dessa praktiker och deras inflytande på publiken från år 2000 och framåt. För att uppnå detta ska vi lokalisera och analysera det performativa inom nyproducerade verk och undersöka huruvida dessa projekt lyckas bevara en livaktig förbindelse med det förflutna. Detta sker genom noggranna observationer, kvalitativa analyser och intervjuer med projektledare liksom kritisk diskursanalys av publikens reaktioner. Studien belyser hur och i vilka syften dessa projekt använder minnet av Förintelsen i fyra i sammanhanget viktiga länder, Israel, Tyskland, Polen och Sverige, som historiskt representerar de kända kategorierna förövare, offer och åskådare, samt är länder med utpräglade Förintelsekulturer och föremål för vår tidigare forskning. Med tanke på att Förintelsen är ett mycket känsligt och laddat ämne och att verk som bygger på performativitet ofta bryter med traditionella framställningar och konventioner, kan de ibland upplevas som opassande. Därför kan lärare och pedagoger behöva hjälp med att förstå dessa praktiker. Vårt projekt kan bidra till att motverka mångas beröringsskräck genom att erbjuda solida kunskaper om varför dessa projekt kom till, vad som är deras för- och nackdelar och hur ? eller om ? de är lämpliga för att nå särskilt en yngre publik. Projektet bidrar alltså till fördjupad förståelse av vad som bidragit till att allt fler använder sig av performativitet inom olika verksamheter när det gäller Förintelsen. Resultaten är av intresse för forskare, konstnärer, curatorer och lärare som på olika sätt arbetar med att förmedla kunskap om Förintelsen. Genom att utveckla en teoretisk metod och använda den på ett representativt empiriskt material kan vi dra slutsatser om eller i vilken mån performativa praktiker kan motverka tröttheten och likgiltigheten inför Förintelsen. Projektet bidrar med ny värdefull kunskap när det gäller minnet av Förintelsen samt mer allmänt till Cultural och Performance Studies.

Last updated on 2017-22-03 at 07:13