Cinema´s Middle-Zones and the Infrastructure of Entertainment: Hollywood in Sweden in the Silent Era


Project leader


Funding source

Swedish Research Council - Vetenskapsrådet (VR)


Project Details

Start date: 01/01/2015
End date: 31/12/2017
Funding: 2400000 SEK


Description

Det här forskningsprojektet undersöker hur Hollywoods ledande filmbolag etablerade sig på den svenska marknaden under 1920-talet. Under denna period blev amerikansk film ett självklart och stående inslag i svenskt nöjesliv, vilket markerade startpunkten för en kulturell utveckling som har fortsatt fram till dags dato. Projektets tes är att detta bör analyseras som en dynamisk och fortgående förhandling mellan lokala/nationella intressen och den amerikanska filmbranschens strävan efter global expansion, snarare än som entydig eller enkelspårig "amerikanisering". I dessa kulturella förhandlingar omformulerades idén om den nationella filmen som en följd av tilltagande globalisering, samtidigt som det nationella fortsatt angav vissa ramar för hur olika globaliseringsprocesser kunde förstås, tolkas och hanteras. Projektet kommer att ge svar på tre huvudsakliga frågor: (1) Hur gick det till rent konkret när Hollywood etablerades i Sverige? (2) Hur diskuterades Hollywoods ökade närvaro i Sverige i det offentliga kulturella samtalet? (3) Hur hängde denna omvandling av svensk filmkultur och filmindustri ihop med den omdefiniering av filmens kulturella status och sociala roll som pågick samtidigt? Genom att besvara dessa frågor kommer projektet att bidra med ny kunskap om hur svensk film utvecklades under 1920-talet men också med nya tankemodeller för att förstå hur kulturella förändringsprocesser går till. Frågor om distribution, cirkulation och infrastruktur står i centrum, snarare än enstaka filmer eller svepande teorier, vilket speglas i projektets titel: Filmens mellanstationer och underhållningens infrastruktur. Härmed vill projektet uppmärksamma hur filmkulturen skapas och definieras inom de ytor där film, offentlighet, bransch och publik möter varandra. Målsättningen är att med avstamp i denna grundidé måla den svenska filmens breda kulturhistoria, särskilt hur denna formades i samspelet mellan globalt och lokalt, i samspelet mellan dominanta och alternativa kulturella formationer, och i samspelet mellan kommersiella och andra former av värden. Forskningen bygger på ett omfattande källmaterial hämtat ur både svenska och amerikanska arkiv. Dessutom utnyttjas de möjligheter till nya perspektiv som nyligen digitaliserade och tidigare svåråtkomliga källor erbjuder. Utvecklingen inom svensk filmkultur och filmbransch under 1920-talet var epokgörande, men är ett hittills föga utforskat område. Projektets äger dessutom relevans med hänvisning till hur dagens kultur- och nöjesliv i Sverige fortsatt präglas av en dynamisk förhandling mellan inhemska intressen och den amerikanska kulturindustrins globala anspråk. Filminstitutets biografstatistik ger exempelvis vid handen att av de tio mest framgångsrika biograffilmerna i Sverige årligen under den senaste tioårsperioden har i genomsnitt sju varit av amerikanskt ursprung ? resterande 30% utgörs av huvudsakligen svenska samt enstaka brittiska produkter. Biograffilmens läge är mer eller mindre representativt för mediekulturen i övrigt. Svenskproducerad "event"-TV à la Melodifestivalen lockar de enskilt största tittarskarorna, men det offentliga samtalet kring televisionen kretsar nästan uteslutande kring amerikanska så kallade "kvalitets-TV"-serier. Detta motsvaras i den vardagliga TV-kulturen av utbredd "binge viewing" av amerikanska TV-serier och en allt snabbare ökning av gruppen Netflix- och HBO Nordic-abonnenter. På ett mer djupgående plan pågår en omstrukturering av underhållningens själva infrastruktur, där företag som Apple, Google, Amazon, Facebook och Microsoft tävlar om förmånen att få tillhandahålla våra livs operativsystem ? med efterverkningar långt bortom underhållningens och kulturens sfärer. Den pågående utvecklingen har många nya förtecken men dess rötter kan spåras tillbaka till 1920-talet och etableringen av den amerikanska filmen som ett stående inslag i svenskt nöjesliv. Resultatet av forskningen kommer att presenteras i tre vetenskapliga artiklar, en vetenskaplig monografi samt en längre essä skriven på svenska för en film- och kulturintresserad allmänhet. Projektet genomförs av Joel Frykholm, forskare vid Stockholm universitet, Institutionen för mediestudier, enheten för filmvetenskap. Frykholm disputerade 2009 med en prisvinnande avhandling om amerikansk film på 1910-talet. Under 1915 utkommer hans bok om den amerikanska filmpionjären George Kleine på Palgrave Macmillan.

Last updated on 2017-22-03 at 07:13