Perceiving Pictures


Project leader


Funding source

Swedish Research Council - Vetenskapsrådet (VR)


Project Details

Start date: 01/03/2013
End date: 31/12/2015
Funding: 2100000 SEK


Description

Anta att du ser på en tavla på ett galleri eller ett museum. Bilden är inte begriplig, utan framstår som en osammanhängande samling färgfläckar, mönster, och penseldrag på en duk. Sedan trillar polletten ner: vad som tidigare var just en samling färgfläckar blir begripligt, och visar sig vara, säg, en bild av människor i ett landskap. Vad som händer är att istället för att enbart se en yta med färg, så ?ser? du något ?i? bilden; du ser människor och landskap där. Vad innebär det att ?se? något ?i? en bild? Detta kan knappast vara ett genuint, eller verkligt, fall av seende; det finns trots allt varken något verkligt landskap eller några verkliga människor ?i? bilden. Men fortfarande har vi ett intryck av att se allt detta där; återigen, vi ser det ?i? bildytan. De senaste decennierna har sett ett påtagligt och ökande intresse för att förstå vad det innebär att ?se? något ?i? en bild, inte bara inom filosofi, utan även inom bildpsykologi, och kognitionsforskning. Richard Wollheim, som lanserade termen ?seeing-in??att se i bilder?tänkte sig att detta fenomen kan förklara vad det innebär att en bild avbildar något annat. En del teoretiker har delat Wollheims uppfattning med avseende på detta, medan andra har varit mer skeptiska till idén att ?seeing-in? (hädanefter ?bildseende?) kan förklara avbildning. Men, på det stora hela är samtliga deltagare i debatten överens om att bildseende är av fundamental betydelse för hur vi tillägnar oss och uppskattar bilder, och att varje teori om bilder bör ha något att säga om vad detta fenomen?att se i bilder?består i. Länge uppehöll sig debatten kring vad det innebär att se vardagliga objekt och deras egenskaper i bilder?möss och människor, och deras synliga egenskaper. På senare år har emellertid intresse riktats också mot mindre ordinära ?saker? vi ser i bilder: en halvgenomskinlig gestalt i Rembrandts skiss av Sylvius, och den ?träiga? hyn i en Giotto, t.ex. Dessa ?saker? är förmodligen inte vad bilden avbildar, men är del av vad som ger dessa bilder deras estetiska särart, och en fullödig uppskattning av bilderna tycks kräva ett sådant bildseende. I det tilltänkta projektet kommer jag att fokusera på ett antal andra, mindre ordinära ?saker? vi tycks se i bilder, saker som, trots att de ?tematiserats? i otaliga bilder, och verkar vara ?där för att ses?, förvånande nog har varit mer eller mindre helt frånvarande i debatten om bildseende. En sådan ?sak? är tom rymd. Till skillnad från mer ordinärt bildligt innehåll?människor i landskap, t.ex.?så verkar tom rymd inte se ut på något visst sätt. Men samtidigt så verkar det klart att vi ser tom rymd i bilder?men hur? Ett annat område gäller frånvaron av saker mer allmänt. I en bild av Ground Zero, exempelvis, verkar vi kunna se frånvaron av Twin Towers, men de är ju inte där, så hur ser vi just deras frånvaro? (Och vad hindrar oss från att se frånvaron av andra, klart irrelevanta saker, som frånvaron av fisk på Ground Zero?) Vidare, många bilder tycks först och främst handla om psykologiska egenskaper hos de avbildade subjekten, men kan vi verkligen se psykologiska egenskaper? Eller ser vi bara deras manifestationer? Inte bara är det så att detta slags innehåll i bildseende har varit märkligt frånvarande i debatten, de flesta av förslagen på hur vi ska förklara bildseende har få resurser för att förklara hur vi ser de här mindre ordinära ?sakerna? i bilder, och det är en ambition med projektet att uppmärksamma denna lucka i litteraturen. Genom att undersöka dessa?och närliggande?frågor kommer det tilltänkta projektet att fördjupa vår förståelse av bildseende, och föra debatten om hur vi förstår bilder vidare. Bildseende är, vidare, en sådan grundläggande aspekt av vår bildpraktik, att resultaten inte bara kommer vara av betydelse för bildfilosofi i snävare bemärkelse, utan även för närliggande discipliner, såsom bildpsykologi, kognitionsforskning, och konstvetenskap.

Last updated on 2017-31-03 at 12:57