The Swedish Level of Living Survey (LNU) 2010


Project leader


Funding source

Swedish Research Council - Vetenskapsrådet (VR)


Project Details

Start date: 01/01/2010
End date: 31/12/2011
Funding: 11560000 SEK


Description

Den svenska Levnadsnivåundersökningen (LNU) är på många sätt unik. Det var i LNU 1968 som människor för första gången i ett sammanhang tillfrågades om sina faktiska levnadsvillkor inom flera viktiga områden (snarare än om attityder och uppfattningar). På grundval av idén att olika typer av resurser skapar handlingsutrymme för individer att själva forma sina liv, besvarade var tusende svensk i åldern 15-75 frågor om bl.a. uppväxtförhållanden, familj, utbildning, arbete, hälsa, ekonomi, hushållsarbete och fritid. Intervjuerna strukturerades med hjälp av ett frågeformulär och genomfördes huvudsakligen vid personliga besök. LNU har sedan dess genomförts ytterligare fyra gånger: 1974, 1981, 1991 och 2000. Vid varje tillfälle har 6.500-6.800 individer ingått i urvalet och svarsfrekvensen har genomgående varit hög (mellan 77 och 91 procent). Sedan 1991 har urvalsramen varit 18-75 år. LNU:s panelansats innebär att samma individer ingår i urvalet vid samtliga undersökningar, så länge de uppfyller ålderskriteriet och är bosatta i Sverige. Individer över 75 år lämnar urvalet. För att datamaterialet ska utgöra ett riksrepresentativt urval av den svenska befolkningen adderas individer som var för unga att delta i föregående LNU liksom individer som invandrat till Sverige mellan undersökningsåren. Panelansatsen gör att människors levnadsvillkor kan följas över tid vilket underlättar analyser av hur olika förhållanden påverkar varandra. Perioden mellan vågorna täcks av årlig registerinformation om framförallt inkomster, men också av t.ex. biografier över familjeförhållanden, utbildning, och sysselsättning (insamlade genom att respondenterna tillfrågas om dessa förhållanden bakåt i tiden). Denna information ger möjligheter att relatera förändringar i t.ex. individers familje- och arbetsliv till varandra och att relatera sådana förändringar till andra utfall. Respondenterna tillfrågas också om sina uppväxtvillkor. Eftersom de äldsta respondenterna i LNU 1968 var födda 1892 innebär det att datamaterialet täcker in bl.a. familjesituationen under uppväxten för den svenska befolkningen mer än hundra år bakåt i tiden. I och med LNU 2000 utvidgades intervjuerna ytterligare genom att också partners (make/maka/sambo/partner) och barn (10-18 år) i respondentens hushåll inkluderas. I Partner-LNU besvarade 2.736 partners en förkortad version av huvudformuläret via en postenkät. I Barn-LNU besvarade 1.304 barn ett stort antal frågor om sina levnadsförhållanden, bl.a. ekonomiska och materiella resurser, boende och trygghet, familj och sociala relationer, skola och mobbning, psykiskt välbefinnande samt könsroller och hushållsarbete. I de hushåll där samtliga medlemmar deltagit i undersökningen (i LNU, Barn-LNU och/eller Partner-LNU) ger datamaterialet information inte bara på individnivå utan också på familje- och hushållsnivå. Barns, föräldrars och partners levnadsförhållanden kan alltså relateras till varandra. LNU präglas också av tradition. Ett stort antal välfärdsindikatorer har bibehållits över tiden och bidrar nu till att ge LNU-databasen ett historiskt värde. Befolkningens levnadsförhållanden kan beskrivas och analyseras för fem konsekutiva decennier, från 60-tal till 00-tal. Det är av stor vikt att dessa tidsserier inte bryts och därför söks här medel för en sjätte våg av LNU, med datainsamling 2010. Även denna gång utvidgas urvalsramen i huvudundersökningen. Detta görs på två sätt: i) med ett överurval av invandrare och individer vars föräldrar invandrat till Sverige och ii) genom att inkludera de individer som deltog i Barn-LNU år 2000, då 10-18 år och 2010 unga vuxna (20-28 år). Med dessa tillägg till urvalet kan LNU bättre belysa invandrares levnadsvillkor respektive övergången mellan barndom och ung vuxen ålder. Det omfattande datamaterialet ställer stora krav på hantering och förvaring så att uppgifter om enskilda identifierbara individer förblir konfidentiella. Därför finns inga identifierande uppgifter i det material som forskarna har tillgång till och omfattande åtgärder vidtas i enlighet med Datainspektionens föreskrifter i syfte att skydda alla tillfrågades personliga integritet. Den hittills stora efterfrågan bland externa forskare att använda LNU kommer troligen att vara minst lika stor för LNU 2010. Datadokumentation och tillgänglighet har därför hög prioritet i projektet. Tidigare LNU är väl dokumenterade och tillgängliga för alla forskare genom Svensk nationell datatjänst (SND). Detta kommer även att gälla LNU 2010.

Last updated on 2017-31-03 at 12:58