State authority for sale: The entrepreneurs and the privatization of the swedish tax-system 1611-1635


Project leader


Funding source

Swedish Research Council - Vetenskapsrådet (VR)


Project Details

Start date: 01/09/2008
End date: 31/12/2008
Funding: 128250 SEK


Description

Under Gustav II Adolfs tid skedde en drastisk omläggning av det svenska skattesystemet. Den statliga organisation för skatteindrivning som funnits sedan Gustav Vasas initiativ monterades ned och ersattes av ett arrendesystem. Privata entreprenörer fick köpa sig rätten att under en begränsad tid utnyttja kronans inkomster för sin egen vinning. Ur statsledningens synvinkel hade ett sådant system många fördelar. Kontrakten försäkrade staten om regelbundna penninginkomster och kunde också användas som säkerhet för lån och krediter. Med hjälp av arrendena var det lättare att locka utländska entreprenörer att investera i den svenska bruksindustrin. Men arrendesystemet, som var tänkt att bli ett ekonomiskt framsteg för staten, kom istället att resultera i ett politiskt fiasko. De svenska bönderna var vana att kunna förhandla direkt med statsmaktens representanter om sina skatter och andra pålagor. När arrendena berövade dem denna viktiga kommunikationskanal spred sig en känsla av godtycke, särskilt som många av arrendatorerna utnyttjade sin ställning till att kräva in mer än vad de hade rätt till. Tidigare forskning har velat hävda att böndernas protester var avgörande för beslutet att avskaffa arrendesystemet. Men den här undersökningen har kunnat visa att missnöjet var lika stort bland övriga samhällsgrupper. Till sist blev systemets politiska kostnader alltför höga och efter kungens död valde förmyndarregeringen att återinföra en statlig uppbördsorganisation. Statsledningen kunde inte riskera att förlora undersåtarnas förtroende i en situation när alla tillgängliga resurser måste mobiliseras till stöd för krigsmakten. Den resurskrävande militärstaten behövde en bred, legitim maktbas för sin fortsatta expansion och här passade arrendesystemet inte längre in. Höga skatter och förnyade utskrivningar kunde bara legitimeras av en statlig organisation som åtminstone i teorin stod fri från privata vinstintressen. Undersökningen visar på transaktionskostnadernas betydelse för den svenska statsorganisationens utveckling. Privatiseringen av skatteuppbörden var ett försök att sänka statens administrativa omkostnader genom att överlåta ansvaret för skatteuppbörden till privata aktörer. Statsledningen fick därmed tillgång till kalkylerbara penningintäkter och kunde samtidigt utnyttja förpaktningarna som säkerhet vid upplåning. Men privatiseringen ledde till en rovdrift på böndernas resurser och resulterade i omfattande protester. Missnöjet tvingade fram en utbyggnad av den regionala administrationen – staten måste visa sig kapabel att bevaka och beivra skatteförpaktarnas övergrepp för att kunna legitimera fortsatta resursuttag. Kostnaderna för att övervaka de privata aktörerna blev till sist så höga att det framstod som mer rationellt att föra tillbaka ansvaret för skatteuppbörden i statlig regi.

Last updated on 2017-24-03 at 12:18