With motion in mind: The role of language in motion event cognition


Project leader


Funding source

Swedish Research Council - Vetenskapsrådet (VR)


Project Details

Start date: 01/01/2016
End date: 31/12/2018
Funding: 3600000 SEK


Description

Tänker talare av olika språk på olika sätt? Denna fråga har dryftats sedan Antikens dagar, men det är först på senare tid som forskningen på allvar börjat undersöka denna möjlighet. Föreliggande projektet sluter sig till det växande forskningsfältet språklig relativism, som syftar till att klargöra huruvida de språkliga uttryck vi har till förfogande påverkar vårt sätt att kategorisera verkligheten. Det specifika studieobjektet för projektet är rumslig rörelse. Rörelseskeenden utgör en grundläggande del av vår mänskliga tillvaro: vi går, cyklar, springer, åker bil etc., ofta på daglig basis och inte sällan för att ta oss från en punkt till en annan. Mänskligt språk avspeglar den centrala roll som rörelseskeenden har i vår vardag genom att erbjuda en uppsjö av medel för att uttrycka rörelse (främst genom verb). Det förekommer dock en avsevärd variation i hur olika språk uttrycker rörelse, i det att vissa språk ledigt uttrycker vissa rörelsekomponenter i sk partiklar (t ex gå IN) medan andra språk kan uttrycka samma komponenter i ett verb (t ex eng. ENTER eller fra. ENTRER). Innebär dessa skillnader att talare av olika språk inte bara pratar annorlunda om rörelse, utan också tänker annolunda om rörelse? Språkrelativistisk forskning har sedan tidigt 2000-tal undersökt denna fråga och genererat resultat som tycks visa att så inte är fallet. Det faktum att inga skillnader mellan talare av olika språk har påträffats har därför lett till minskat intresse för rörelseskeenden inom detta forskningsfält. Det finns emellertid skäl att ifrågasätta den metodologi som legat till grund för dessa studier, eftersom den inte tagit full hänsyn till de sätt på vilket rörelseuttryck skiljer sig åt mellan språk, och därmed skapat experiment som byggt på förbestämda kategorier. Syftet med föreliggande projekt är därför att genom en alternativ metod undersöka vilka komponenter av rörelse talare av svenska och spanska tycker är viktiga när de ställs inför uppgiften att bedöma likheter och skillnader mellan olika rörelseskeenden. Spanska och svenska språket skiljer sig åt i hur de uttrycker det som kallas rörelsesätt (dvs sättet på vilken en rörelse utförs, t ex GÅ eller HALTA): för att beskriva en scen med en hund som springer in i ett hus säger svensktalande ofta ”hunden SPRANG in i huset”, och anger därmed information om rörelsesätt i huvudverbet. Spansktalande beskriver ofta samma scen med ”hunden kom in i huset”, men kan valfritt också säga ”hunden kom in i huset SPRINGANDE”. Utifrån dessa språkliga skillnader kan man således ställa hypotesen att svensktalande och spansktalande fäster olika vikt vid rörelsesätt när de bedömer rörelseskeenden. Uppfattad likhet mäts genom en sk arrangemangsuppgift, i vilken rörelseskeenden ska placeras nära eller långt bort från varandra på en skärm, beroende på hur mycket de liknar varandra. Som ett viktigt led undersöker projektet huruvida de bedömningspreferenser som talare av dessa språk uppvisar är stabila eller om de kan förändras till följd av yttre omständigheter (dvs genom att manipulera de förhållanden under vilka talarna utför sina bedömningar). Projektet undersöker också hur tvåspråkiga individer som behärskar både spanska och svenska bedömer likheter och skillnader mellan skeenden. Genom att undersöka hur tvåspråkiga talare beter sig på en sådan uppgift erhåller vi värdefull information om det mänskliga sinnets förmåga att hantera två språk och hur dessa språks olika begreppssystem flexibelt kan aktiveras och deaktiveras. Eftersom antalet tvåspråkiga individer i världen överstiger antalet enspråkiga, är studiet av tvåspråkighet och kognition inte bara motiverat ur teoretisk synvinkel, utan behövs också för att öka vår kunskap om det vanligaste typen av språkanvändare som finns på jorden.

Föreliggande projekt syftar till att undersöka sambandet mellan språk och tanke, med särskild fokus på hur språkliga kategorier påverkar kategorisering av rörelseskeenden (t ex att gå, springa, krypa etc.). Projektet riktar in sig på spanska och svenska, och ställer frågan huruvida det faktum att dessa språk uttrycker rörelse på olika sätt leder till att svensk- och spansktalande utgår från olika parametrar när de bedömer likhet mellan rörelseskeenden. För att undersöka detta används en sk arrangemangsuppgift där videoklipp som visar olika sorters rörelse skall grupperas efter inbördes likhet. Vad som är av intresse är inte enbart om spansk- och svensktalande skiljer sig åt i sina grupperingar, utan hur de mentala processerna som leder fram till dessa tvärspråkliga skillnader ser ut. I syfte att kasta ljus över de språkliga och kognitiv-perceptuella mekanismer som äger rum vid denna typ av arrangering/kategorisering introducerar projektet vissa metodologiska grepp: dels implementeras ett antal experimentella betingelser som syftar till att öka (genom t ex priming) alternativt dämpa (genom t ex verbal interferens/upprepning av sifferserier) influensen från språkliga rörelseuttryck vid kategorisering av rörelse, och dels engageras både enspråkiga och tvåspråkiga talare av spanska och svenska för att klargöra huruvida dessa gruppers respons gentemot betingelserna skiljer sig åt. I projektets första fas utarbetas de videoklipp med rörelseskeenden som ligger till grund för arrangemangsuppgiften. Efter att dessa har färdigställts slutgiltigt går projektet in i sin andra fas, vilken inbegriper testning av enspråkiga och tvåspråkiga talare av svenska och spanska in i Stockholm och Madrid, som får utföra uppgiften under olika experimentella betingelser. Projektets sista fas inbegriper slutanalyser av det insamlade materialet och resultatrapportering. Efter avslutat projekt tillgängliggörs arrangemangsuppgiften med videostimuli på offentlig webb-domän. Projektet motiveras utifrån det faktum att vår kunskap om kognition av rörelseskeenden är föhållandevis begränsad, till följd av vissa metodologiska tillkortakommande hos tidigare studier. Eftersom rörelseskeenden utgör en så central del av mänsklig vardag (vi förflyttar oss på daglig basis på olika sätt mellan olika punkter), finns det inte bara teoretiskt intresse utan även ekologisk validitet i att undersöka huruvida språket påverkar vår uppfattning rörelse.



Last updated on 2017-27-07 at 11:49