Functional consequences of children’s misarticulation in continuous speech


Co-Investigators


Funding source

Swedish Research Council - Vetenskapsrådet (VR)


Project Details

Start date: 01/01/2016
End date: 31/12/2018
Funding: 3870000 SEK


Description

Tal är det i särklass vanligaste sättet genom vilket vi kommunicerar med omgivningen. Med hjälp av tal bygger vi upp sociala relationer med personer i vår omvärld, förmedlar våra behov och utbyter information. När talet av en eller annan anledning avviker från hur det förväntas låta – som t ex hos barn med tal- och språkstörningar – riskerar avvikelserna att göra talet svårförståeligt. Detta kan i värsta fall leda till begränsad kommunikativ delaktighet och påverka talarens sociala relationer. I detta projekt frågar vi oss på vilket sätt olika avvikelsemönster i barns talspråk bidrar till försämrad förståelighet, d v s lyssnares förmåga att uppfatta vad som sägs. Förståelighet påverkas dock inte bara av talaren och hur talet låter, utan också av hur det tas emot av lyssnaren. Genom att undersöka hur olika grupper av lyssnare – logopeder, obekanta vuxna och obekanta jämnåriga lyssnare – vill vi också kartlägga hur förståelighet varierar mellan lyssnare, för att på så sätt lära oss mer om hur faktorer i barnets omgivning påverkar i vilken grad barnet blir förstått. Kunskapen som idag finns kring hur avvikande tal uppfattas av andra barn är ytterst begränsad. Detta kan tyckas förvånande, eftersom kommunikation med jämnåriga utgör en viktig del av barns och ungdomars sociala sammanhang. Vi ser därför fram emot att bidra till att fylla denna kunskapslucka. För att hitta kopplingar mellan avvikelser i tal och efterföljande reaktioner hos lyssnare använder vi ett mentometerförfarande. Här får lyssnare under uppspelning av barninspelningar trycka på en knapp varje gång de inte förstår vad barnet säger. De avvikelser som följs av flest reaktioner hos lyssnare antar vi är de som mest bidrar till försämrad förståelighet. Mentometermetoden används ofta i andra sammanhang – t ex inom film- och tv-branchen – men detta är första gången den används i större skala för att undersöka hur lyssnare reagerar på avvikelser i sammanhängande tal. Våra tidigare försök att använda metoden i mindre skala har banat väg för det planerade projektet – vi har t ex utarbetat ett fungerande sätt att analysera mönstren i lyssnarnas reaktioner, och att koppla dem till utlösande händelser i talsignalen. Genom att lansera denna metod kan våra erfarenheter vara till nytta för forskare som söker svar på andra frågor, t ex hur lyssnare uppfattar dialektala drag i uttal, eller till brytning hos talare av svenska som andraspråk. Mönster i det omgivande språket – t ex vilka språkljud som är vanliga och hur de kombineras – formar barns tidiga språkproduktion, och förklarar även varför samma avvikelsemönster kan ha olika konsekvenser i olika språk. Dessa fenomen har studerats i viss utsträckning inom forskning kring typisk tal- och språkutveckling hos barn, men är fortfarande relativt outforskade inom det logopediska området. Genom att betrakta relationen mellan barns och vuxnas talspråk som ett förhållande mellan två dialekter av samma språk, hämtar projektet inspiration från jämförande språkstudier. Och genom att basera analyser av avvikelsemönster på stora mängder text och tal, inhämtade från flera olika språk, vill vi uppdatera det logopediska forskningsfältet med mer språkligt motiverade beskrivningar. Vi hoppas på så sätt bidra till att uttalanden om hur omfattande talavvikelserna hos ett barn är – om de är ”lätta”, ”måttliga” eller ”grava” – i högre grad än idag avspeglar vilken språklig effekt avvikelsemönstren har i barnets sammanhängande tal. Sammantaget hoppas vi genom detta flervetenskapliga projekt, där metoder och kunskaper hämtas från både logopediskt och lingvistiskt håll, kunna kartlägga samband mellan avvikelsemönster i tal och effekter på förståelighet. Genom att kartlägga dessa samband för svenska bidrar projektet till att berika ett forskningsfält som hittills dominerats av beskrivningar baserade på engelska. Vi hoppas härigenom bidra med ett värdefullt tillskott till den idag begränsade kunskapen om hur talavvikelsers effekter på förståelighet varierar mellan språk.

Tal är det primära sättet genom vilket människor kommunicerar med sin omgivning. När talet avviker från hur det förväntas låta – t ex i små barns talspråk, eller hos barn med talstörningar – finns risk att avvikelserna gör talet svårförståeligt. Det finns idag inga beskrivningar av direkta kopplingar mellan avvikelsemönster i tal och vilka konsekvenser dessa har för förståelighet. Detta projekt syftar till att fylla denna kunskapslucka genom att kartlägga sambandet mellan avvikelser i barns talspråk och vilka effekter dessa har i sammanhängande tal. Mått som idag används för att beskriva hur stora effekter avvikelser i barns tal har är relativt okänsliga för det omgivande språkets struktur, t ex i hur stor grad avvikelserna leder till förväxlingar mellan ord. Projektet avser att i stora mängder transkriberat material simulera effekten av avvikelsemönster i barns talspråk. Det ger oss möjlighet att uppskatta olika avvikelsemönsters påverkan på tänkbara yttranden hos barn. Genom att basera undersökningen på svenskt, norskt, finskt och engelskt material studerar vi hur avvikelsernas effekter varierar över olika språk. Genom att simulera avvikelser i olika typer av transkriberat material – textkorpusdata, autentiska yttranden producerade av barn, samt ord i från språkliga bedömningsmaterial – undersöker vi hur avvikelsernas effekter varierar med språklig kontext. Därigenom kan vi bl a undersöka i vilken mån ett bedömningsmaterial avspeglar språkets lingvistiska struktur. Projektet introducerar en ny metod för bedömning av förståelighet – en metod som beskriver direkta kopplingar mellan avvikelsemönster i sammanhängande tal och deras effekter på förståelighet. Undersökningen baseras här på inspelningar av ca 30 barn i åldern 4-10 år, med och utan talstörning. Lyssnare instrueras att under uppspelning av barnens sammanhängande tal trycka på en knapp varje gång de inte förstår vad som sägs. Genom att relatera avvikelser i barnens tal till reaktioner hos lyssnare kan vi rangordna avvikelsemönster utifrån deras påverkan på förståelighet. Genom att jämföra responser hos olika lyssnare – logopeder, andra vuxna och 7-10-åriga barn – kan vi beskriva hur förståelighet varierar mellan olika lyssnare, och därigenom öka vår förståelse för hur avvikelser i barns tal påverkar kommunikationen med olika tänkbara samtalspartners. Projektet planeras att utföras under tre år med start 2016. Medverkande i projektet är forskare inom logopedi och datalingvistik, med ett gemensamt intresse för talspråk. Denna blandning av kompetenser avspeglar projektets innehåll väl, då detta omfattar såväl logopediska som mer generellt lingvistiska aspekter och datalingvistiska metoder. Flera av de medverkande forskarna har i tidigare arbeten provat ut de föreslagna metoderna i liten skala, vilket torde underlätta implementering i större skala. Resultaten förväntas generera nya insikter kring hur effekter av avvikelsemönster i tal varierar över olika språk, vilket väntas vara ett välkommet bidrag till ett forskningsfält som länge dominerats av beskrivningar för engelska. Genom ökad kunskap om hur effekter av avvikelser varierar över olika språkliga kontexter kan projektet bidra till optimering av språkliga bedömningsmaterial, vilket är en nyligen aktualiserad fråga inom logopedisk forskning. Projektet introducerar dessutom en metod som på ett nytt sätt beskriver direkta kopplingar mellan avvikelser i sammanhängande tal och effekter på förståelighet. Härigenom kan projektet bidra till rekommendationer angående vilka specifika avvikelser som bör prioriteras i logopedisk behandling. Metoden är dock inte begränsad till logopediska tillämpningar, utan kan utvidgas till mer generella studier om perceptuella konsekvenser av variation i sammanhängande tal, t ex vid studiet av fonetiska dialektala drag, eller till brytning hos andrapråkstalare. Erfarenheterna från projektet antas således kunna vara mycket värdefulla även för frågeställningar utöver hur avvikelser i barns talspråk påverkar förståelighet.


External Partners


Last updated on 2017-27-07 at 12:09

Share link