The Nature of Belief


Project leader


Funding source

Swedish Research Council - Vetenskapsrådet (VR)


Project Details

Start date: 01/01/2014
End date: 31/12/2018
Funding: 5725000 SEK


Description

Projektet undersöker vad det innebär att ha en övertygelse -- det mentala tillstånd vi är i när vi håller något för sant: När vi tror att jorden är 4.5 miljarder år gammal, att 2+2=4, eller att det finns juice i kylskåpet. Övertygelser, tillsammans med önskningar, spelar en central roll i vår vardagliga förståelse av oss själva. Genom att hänvisa till dessa tillstånd anger vi skälen för en handling eller för andra mentala tillstånd, och förklarar då personens perspektiv: Jag öppnade kylskåpet eftersom jag önskade något att dricka och jag trodde att det fanns juice där. Det tycks därför finnas en viktig koppling mellan övertygelser och rationalitet. Vad vi tror förklarar både vad vi gör och vilka andra övertygelser vi har, som när min tro att jag köpte juice i går får mig att dra slutsatsen att det finns juice i kylskåpet. Samtidigt står det klart att våra övertygelser ofta är irrationella. Det är inte ovanligt att det vi tror vilar på lösa grunder, och experimentell psykologi visar på en uppsjö av irrationella övertygelser: de som helt saknar evidens eller är oemottagliga för motbevis, fördomar och förvillelser av olika slag. Psykologiska associationsexperiment har till exempel gjort för troligt att vi har implicita övertygelser (såsom fördomar om kön och ras) vilka inte bara helt saknar grunder utan vilka också strider mot de övertygelser vi själva anser oss ha. En central utmaning för en teori om övertygelsers natur är därför att göra rättvisa åt deras koppling till rationalitet och samtidigt redogöra för irrationella övertygelser. Filosofer har försökt möta denna utmaning på olika sätt, bland annat genom att hänvisa till tanken att övertygelser måste förstås normativt: Även om vi ofta tror något på lösa grunder, menar man, så är det väsentliga med en övertygelse att man bör ha goda grunder för sin tro. Vi har kritiserat normativa teorier om övertygelsers natur eftersom de implicerar en alltför lös koppling mellan övertygelser och rationalitet: Det följer att en varelse skulle kunna ha övertygelser trots att inget rationellt mönster kan urskiljas, övertygelser som varken förklarar hennes handlingar eller andra mentala tillstånd. Ett motsatt förslag är att kopplingen mellan övertygelser och rationalitet är så stark att det inte kan finnas irrationella övertygelser -- det som verkar vara en ogrundad övertygelse är i själva verket ett annat mentalt tillstånd. Vi anser att en god teori om övertygelser bör undvika dessa båda extremer: Utmaningen består i att formulera en teori vilken tillåter möjligheten av irrationella övertygelser utan att helt kapa bandet mellan övertygelser och rationalitet. Vårt projekt avser möta denna utmaning genom att utforma en form av funktionalism. Funktionalistiska teorier karaktäriserar mentala tillstånd i termer av deras funktionella roll, vad som orsakar dem (sinnesförnimmelser till exempel) och vad de orsakar (handlingar och andra mentala tillstånd). Den version av funktionalism vi avser försvara tar fasta på den roll övertygelser spelar som skäl för handlingar och andra mentala tillstånd. För att skilja vår teori från standardversioner av funktionalism kallar vi den RPF (´reason providing functionalism´). Projektet har fem delmål: (1) Att i detalj utveckla RPF och visa hur teorin är förenlig med irrationella övertygelser; (2) Att undersöka den syn på skäl och rationalitet som ligger bakom RPF; (3) Att undersöka huruvida RPF implicerar att övertygelser ska ses som rent interna tillstånd, eller om de också kan vara externa på det sätt vissa kognitionsforskare föreslagit; (4) Att redogöra för kunskap om de egna övertygelserna givet RPF; (5) Att undersöka relationen mellan perception och övertygelser och försvara en teori om perception förenlig med RPF.

Last updated on 2017-22-03 at 07:07