Indigenous Rights and the Global Politics of Resource Extraction: The Case of Mining in Sápmi


Project leader


Funding source

Formas - The Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial Planning


Project Details

Start date: 01/01/2012
End date: 31/12/2015
Funding: 7580000 SEK


Description

Runt om i världen finns flera urfolk, såsom samer, inuiter, First Nations och maorier, som lever sida vid sida med majoritetssamhället. Men en samexistens mellan majoritetssamhället och urfolk är inte alltid enkel och urfolken är ofta i minoritet även i de områden som de traditionellt lever i. Problemen blir många gånger påtagliga vid utvinning av naturresurser på urfolksområden, och det är en utveckling som oftast drivs av majoritetssamhället. Urfolks rätt till sina sedvanliga markområden är viktig för samhällenas fortlevnad liksom för bevarandet av deras språk och kultur. Av stor betydelse är principen om urfolks rätt till ett så kallat "fritt och informerat samtycke" - dvs. möjligheten att säga ja eller nej till exploateringsprojekt på sina traditionella marker - som fått ett allt större internationellt erkännande.

Under särskilt de två senaste decennierna har fokus ökat kring urfolks rätt till land och naturresurser, inte minst via FN:s människorättsorgan som övervakar enskilda länders handlande vad gäller skyddet för urfolks levnadsvillkor. Under samma period har exploateringen av naturresurser och byggandet av infrastruktur i traditionella urfolksområden ökat, liksom närvaron av multinationella bolag. Detta gäller särskilt för gruvnäringen vilket kan förklaras med dagens höga mineralpriser, där bl.a. Sverige ses som en "het" gruvnation och gärna marknadsför sig som en sådan. Samtidigt finns det olösta frågor kring samernas rätt till sina traditionella områden, framförallt frågan om samebyarnas renskötsel, jakt och fiske lett till äganderätt i vissa områden. Staten har under lång tid underlåtit att grundligt utreda dessa svåra juridiska frågor, och vid utnyttjandet av naturresurser ger dessa oklarheter upphov till konflikter eftersom exploateringar ställer frågan om rätten till mark och naturresurser på sin spets.

Idag ser vi alltså två globala och motverkande trender. Den ena trenden gäller den ökade medvetenheten om urfolks vardag med bl.a. svårigheten att göra sin röst hörd vid exploateringar, och den andra gäller det ökade behovet av mineral för industrin och en växande global marknad. Syftet med forskningsprojekt är därför att studera denna komplexa bild av naturresursutvinning inom traditionella urfolksområden genom att fokusera på frågor om mineralexploatering och gruvdrift i det samiska området i Norge, Sverige och Finland (Sápmi). Projektet jämför situationen i dessa tre länder. Två frågeställningar är särskilt centrala. Den första frågan rör samers rätt till mark och naturresurser från ett juridiskt perspektiv och fokuserar på sambandet mellan det internationella skyddet för urfolks rättigheter (i konventioner mm.) och de tre ländernas lagstiftning, dvs. i vilken grad staternas skyldigheter gentemot samerna avspeglas nationellt. Den andra frågeställningen fokuserar på gräsrotsnivån och intresserar sig för hur förändrade lagar, normer och spelregler vad gäller samiska rättigheter påverkar förhandlingar mellan berörda samer och staten/företag om nya exploateringar.

Designen av själva forskningsprojektet är gränsöverskridande i flera betydelser: det berör tre länder och metoderna är tvärvetenskaplig eftersom projektgruppen representerar flera vetenskapliga discipliner (juridik, sociologi/geografi och statsvetenskap). Projektet kombinerar bl.a. en jämförande rättslig metod med fältstudier och deltagande observation samt litteraturstudier. Dessutom sker både upplägg och genomförande av projektet i nära samverkan med samiska representanter, något som kan kallas för en "dekoloniserande metod". Projektgruppen har även planerat workshops för en vidare grupp av statliga och privata intressenter, både för att diskutera problem och möjliga lösningar tillsammans och för att presentera preliminära forskningsresultat. I denna del kommer projektet även att blicka utanför Nordens gränser för att hämta inspiration från andra länders lösningar. Målsättningen för projektet som helhet är att identifiera möjliga lösningar för en samförvaltning av naturresurser inom Sápmi, och särskilt för Sverige. Dessa lösningar avser både förändringar i lagstiftning och institutionella ramverk.


Last updated on 2017-24-03 at 12:52