The Morbidly Offended: Paranoia Querulans as Public Danger in Mid-20th Century Sweden


Project leader


Funding source

Swedish Research Council - Vetenskapsrådet (VR)


Project Details

Start date: 01/01/2010
End date: 31/12/2012
Funding: 1626000 SEK


Description

De sjukligt kränkta: Om kverulans som samhällsfara i folkhemmets Sverige Detta projekt syftar till att belysa hur gränser kunde dras mellan sjukdom och normalitet, farlighet och oförarglighet, och rationellt tänkande och vanföreställningar i folkhemstidens Sverige. Mer precist ska jag undersöka hur vissa personer kom att kategoriseras som samhällsfarliga kverulanter, innan eller efter de tagits in på sinnessjukhus, och hur detta påverkade deras behandling och möjligheter att bli utskrivna. I slutet av 1960-talet diskuterade utredare om vissa former av samhällsaktivitet kunde betraktas som grovt störande och därmed motivera psykiatrisk tvångsvård. Som exempel nämndes "att oavbrutet skicka brev till myndigheter eller på andra sätt utan sakliga skäl besvära dem". Detta kan tyckas anmärkningsvärt. Men exemplet var knappast taget ur luften. Redan kring sekelskiftet 1900 diskuterade läkare Paranoia querulans som en processlystnad som gått över en - erkänt svårdefinierad - gräns för sjuklighet. Långt senare mindes läkaren Axel Höjer ledamotskapet i Sinnessjuknämnden som den kanske mest betungande uppgift han haft under sin tid som generaldirektör för Medicinalstyrelsen. Nämnden hade inrättats då Sinnessjuklagen trädde i kraft i början av 1930-talet och fungerade fram till slutet av 1960-talet som en instans dit patienter, förmyndare och anhöriga kunde överklaga beslut om frihetsberövande i samband med psykiatrisk vård. Detta gällde särskilt brottslingar som förklarats straffria på grund av psykisk sjukdom. Sinnessjuknämndens uppgift, att avgöra om klagomål var befogade, var enligt Höjer särskilt besvärlig då det gällde personer som "internerats som samhällsbesvärliga ´kverulanter´". Var det, frågade han sig, "ett bevis på mental rubbning att inte inse det lönlösa i att trots avslag på ett rättvisekrav, som av formella orsaker inte bifallits, åter och åter besvära enskilda och myndigheter med ett från deras sida redan slutgiltigt behandlat ärende? Om klaganden blivit desperat och vidtagit olämpliga åtgärder, var hans besvärlighet så stor, att han borde mot sitt bestridande kvarhållas på anstalt?" Liknande gränsdragningsproblem lyftes även fram i den allmänna debatten. Flera fall av påstådda rättsövergrepp inom rättspsykiatrin uppmärksammades under 1930-talet. På 1950-talet drogs psykiatrin in i de så kallade rättsrötedebatterna, där flera läkare anklagades för att sjukförklara samhällskritiska personer och tvångsinta dem på sinnessjukhus. I min studie undersöker jag hur gränserna under perioden från 1930- till 1960-tal kunde dras mellan acceptabla uttryck för förbittring och vrede av en grad eller natur som bedömdes hota samhället. Jag gör detta med hjälp av material från Sinnessjuknämnden och någon lokal utskrivningsnämnd, men även utifrån psykiatrisk litteratur, lagstiftning och offentlig debatt. I Sinnessjuknämndens arkiv finns bland annat akter med brev från patienter, utlåtanden från läkare, utdrag ur journaler och beslut från nämnden. Utifrån dessa kommer jag först att undersöka hur vanligt det var att patienter beskrevs som samhällsfarliga kverulanter. Därefter ska jag närläsa ett mindre antal utvalda akter. Patienternas berättelser läses här mot utlåtanden från läkare och myndighetspersoner. Jag kommer att studera bedömningar av patienter i förhållande till bland annat klass, kön, utbildningsnivå, ekonomiska förhållanden, socialt nätverk, verbal förmåga och möjligen etnicitet, men också vilken vikt patienterna själva lade vid sådana faktorer. Intressant blir även att se vilken vikt som lades vid ärftliga faktorer. Källmaterialet ger goda möjligheter att studera makt i form av komplexa relationer. Genom breven kan jag även lyfta fram patienternas perspektiv och därmed bidra till ett slags ofta efterfrågad psykiatrihistoria "underifrån". Mitt syfte är dock samtidigt att sätta in psykiatrin i ett större samhällsperspektiv och därmed bidra till den historiska och idéhistoriska forskningen om medicin, makt och socialpolitik under 1900-talet. Tidsramen motiveras av att jag vill bidra till förståelsen av det svenska folkhemsbygget och dess mer undanskymda sidor. Studien har dock även en given samtidsrelevans, inte minst genom senare års debatter om psykpatienters potentiella farlighet. Till exempel kan noteras hur två rättspsykiatrer sommaren 2007 slog larm på DN Debatt, med specifik hänvisning till just kverulansparanoia som en stor fara för samhället, rättsväsendet och enskilda personers säkerhet.

Last updated on 2017-31-03 at 12:57