Stockholm University SIMSAM Node for Demographic Research (SUNDEM)


Project leader


Funding source

Swedish Research Council - Vetenskapsrådet (VR)


Project Details

Start date: 01/01/2014
End date: 31/12/2018
Funding: 25000000 SEK


Description

SIMSAM-programmet för demografisk registerforskning bygger vidare på ett av de områden där svensk forskning är som allra starkast ? nämligen demografi. Sverige och de nordiska länderna står ofta i fokus i internationell demografisk analys. Till stor del beror det på att länderna under lång tid varit föregångare i uppkomsten av olika nya familjedemografiska trender, men lika viktigt är att informationen i svenska befolkningsregister har möjliggjort och möjliggör ingående analyser av sådana beteenden. Sverige har en lång tradition av tillförlitlig befolkningsstatistik och analys av demografiska data. Dagens befolkningsregister bygger på århundraden av ackumulerade erfarenheter av demografisk databehandling. Det nu föreslagna SIMSAM-programmet är en fortsättning av ett tidigare projekt som inbegriper demografer och geografer på Stockholms universitet samt deras internationella samarbetspartners. Det möjliggör en konsolidering och förstärkning av befintlig expertis för att vidareutveckla svensk registerbaserad demografisk forskning. Tillsammans besitter projektgruppen expertis inom alla huvudområden inom demografisk forskning, dvs fruktsamhet, dödlighet, migration och familjedemografi. Gruppen samlas kring fem huvudforskningsområden som alla bygger på analyser av registerdata och utnyttjar de unika egenskaper som sådana har. (1) En huvuduppgift blir att utnyttja potentialen av svenska register för att utveckla spatial forskning kring demografiskt beteende. Genom att följa individer över tid och geografi kan vi t.ex. studera hur inrikes omflyttningar skapar nya mönster av segregation och hur olika kontextuella faktorer inverkar på demografiskt beteende. (2) Ett ytterligare forskningsområde fokuserar på samspelet mellan olika generationer och hur demografiskt beteende ärvs från en föräldrageneration till deras barn ? och barnbarn. Projektet undersöker hur olika demografiska och socioekonomiska egenskaper samvarierar i sådana processer. (3) Ett tredje forskningsområde fokuserar på internationell migration och hur invandring till Sverige är relaterat till förändringar i migranternas familjedemografiska beteenden. (4) En ytterligare grupp av studier fokuserar på hur olika demografiska processer samvarierar med varandra i att skapa existerande demografiska mönster. (5) Ett sista forskningsområde bygger på de möjligheter till familjedemografisk forskning som skapas genom etableringen av de nya svenska lägenhetsregistren och deras information om hushåll och hushållssammansättning. En styrka för programmet är att forskningsgruppen har mycket väl utvecklade internationella kontakter som möjliggör en framskjuten position i jämförande demografisk forskning. I det föreslagna programmet ingår strategiska samarbetspartner från vart och ett av de nordiska länderna. Dessutom har gruppen etablerat samarbete med partners i Nederländerna, Belgien och Tyskland, tre länder som ganska nyligen gjort registerdata tillgängliga för samhällsvetenskaplig forskning. Tillsammans innehar gruppen unik expertis för att utveckla befintliga svenska registerdatabaser så att de blir ännu bättre lämpade för framstående demografisk och annan samhällsvetenskaplig grundforskning. Det föreslagna forskningsprogrammet kommer att ta väl vara på de unika egenskaper och fördelar som endast registerdata har. För just demografisk forskning är dessa egenskaper av helt avgörande betydelse. Demografisk analys kräver nämligen att man kan följa individer över tid för att studera händelser såsom födslar, dödsfall, flyttningar, giftermål eller skilsmässor. Sådana analyser kräver även exakt information om den tid som varje individ är ?under risk? att uppleva den händelse som studeras. I de flesta länder måste intervjuundersökningar genomföras för att erhålla sådana data. I sådana fall begränsas forskarna till att studera fenomen som är så vanliga att de även medför statistisk signifikans i de analyser som görs. Forskarna kan då varken med större precision upptäcka nya demografiska trender eller studera det demografiska beteendet hos olika minoritetsgrupper i samhället. För demografiska analyser av exempelvis utrikesfödda personer är det naturligtvis en stor fördel om man har tillgång till data över ett helt lands befolkning och därmed kan studera olika delpopulationer var för sig.

Last updated on 2017-23-03 at 08:58