Screening Protest: comparing (tele)visual narratives of dissent across time, space and genre


Project leader


Funding source

Swedish Research Council - Vetenskapsrådet (VR)


Project Details

Start date: 01/01/2015
End date: 31/12/2018
Funding: 9600000 SEK


Description

Varje gång man sätter på TVn syns bilder av folkmassor på gator, här hemma eller långt borta - folk som protesterar mot det som görs, eller inte görs, av regeringar som borde representera dem. Politiska eliter arbetar över nationsgränser med problem som inte längre kan lösas av enskilda stater, men vanliga medborgare kan endast engagera sig politiskt formellt genom att rösta på inrikesnivå. Enligt de klassiska teorier skall människor även representeras i medierna. Men med globalisering har mycket ändrats, den klassiska publiken finns inte längre, demonstrationer är ofta transnationella och demonstranterna viftar plakat med slagord på engelska framför globala nyhetskanalers tv-kameror. Det finns således ett representationsproblem i moderna samhällen som har två sidor. Både politiker och journalister utmanas av uppror i politik, revolution i kommunikation, och gränser som blir alltmer suddiga. Projektet ?Screening Protest? utforskar detta problem. Projektet syftar till att jämföra hur protester har framsträllts i medier i olika perioder, världsdelar och av olika nyhetskulturer och mediegenrer. Flera tusen nyhetssändningar från åtta globala nyhetskanaler analyseras: CNN, BBC World, France 24, Deutsche Welle, Euronews, Russia Today, kinesiska CCTV samt Al Jazeera English. Dessa kanaler är baserade i länder med olika statsskick och finanseras på olika sätt: de stöds av multinationella bolag, demokratiska stater, auktoritära regimer, kungahus och transnationella institutioner. Därutöver analyseras historiska medierapporter samt filmer som handlar om protester och människor som gör uppror, så som ?Spartacus?, ?The Matrix?, ?V for Vendetta? och ?The Hunger Games?. Tre övergripande frågeställningar besvaras: 1.) Vad finns det för likheter och skillnader mellan hur olika slags protester (dvs olika sakfrågor och olika protestformer), samt protester i olika delar av världen, rapporteras i medierna? Hur ser bevakningen av Arabvåren ut jämfört med Occupy Wall Street, t.ex., eller demonstrationer mot ekonomiska reformer i Grekland jämfört med valfusk i Ryssland? 2.) Vad finns det för likheter och skillnader mellan hur medierna rapporterade om protester vid olika tidpunker? Vem hade definitionsmakten i skildringar av demonsrationer i tidigt 1900-tal (för kvinnors rösträtt), 1968 (anti-Vietnam i väst, pro-democracy i Östeuropa), 1980-talet (anti-nuke), och 2003 (anti-Irakkrig)? 3.) Vad finns det för likheter och skillnader mellan hur protest avbildas av nyhetsmedier och i populärkultur? Just den historiska jämförelsen är särskilt viktig. Om vi skall förstå det som händer nu - och som förmodligen kommer att hända under de närmaste åren - är det viktigt att betrakta protesterna i sitt historiska sammanhang. När människor demonstrerade för fred i storstäder runtom i Europa i början av 1980-talet blåste Kalla krigets kyliga vindar. Globalisering hade ingen hört talas om och medielandskapet dominerades av television. När människor världen över protesterade mot Irakkriget 20 år framåt i tiden hade globaliseringen kommit långt. Kalla kriget var ett minne blott: nu rådde ?kriget mot terrorismen?. Medialandskapet befolkades av nya, mäktiga globala kanaler som CNN, och människor hade lärt sig att skicka e-post och surfa på Internet. Idag kan medieanvändare överallt delta i demonstrationerna runtom i världen. Även om man är inte var fysiskt närvarande på Tahrirtorget eller Frihetstorget så är det möjligt att vara närvarande i tid, och följa historien från parkettplats vid skärmen. Tack vare Twitter och Facebook kunde demonstranterna göra sina röster hörda, utan att behöva gå igenom de etablerade nyhetskanalerna. Men dessa kanaler var ändå viktiga. Så kallade ?nya? medier har dragit på sig mycket uppmärksamhet, men även hos ?gammelmedier? som televisionerna finns det förändringar på gång som har stor betydelse för maktbalansen mellan olika sociala aktörer. Frågan är huruvida förändringarna speglar någonting helt nytt, eller om vi bara har vänt blad i en berättelse med flera kapitel. Det finns med andra ord ett stort behov av systematisk jämförande studier. Projektet är designat för att möta detta behov. Resultaten kommer att leda till förbättrade insikter i förhållandet mellan media och protest, och därmed förutsättningarna för demokrati i en globaliserad värld.

Last updated on 2017-22-03 at 07:09