Register-based Research in Nordic Demography


Project leader


Funding source

Swedish Research Council - Vetenskapsrådet (VR)


Project Details

Start date: 01/01/2008
End date: 31/12/2008
Funding: 9880000 SEK


Description

Registerforskning i nordisk demografi. SIMSAM-programmet för registerforskning i nordisk demografi fokuserar på ett av de områden där svensk forskning är som allra starkast – nämligen demografi. Sverige och de nordiska länderna står ofta i fokus i internationell demografisk analys. Till en stor del beror det på att länderna under flera årtionden varit föregångare i uppkomsten av olika nya familjedemografiska trender, men lika viktigt är att informationen i svenska befolkningsregister har möjliggjort och möjliggör ingående analyser av sådana beteenden. Sverige har en lång tradition av tillförlitlig befolkningsstatistik och analys av demografiska data. Dagens befolkningsregister bygger på århundraden av ackumulerade erfarenheter av demografisk databehandling. Det föreslagna SIMSAM-programmet inbegriper demografer, familjesociologer och kulturgeografer på Stockholms universitet. Det möjliggör nyrekrytering av expertis för att stärka svensk demografisk forskning. Tillsammans besitter projektgruppen expertis inom såväl migrations- som familjedemografisk forskning. Gruppen har fem huvudforskningsområden som alla bygger på analyser av registerdata och utnyttjar de unika egenskaper som registerdata har. (1) En huvuduppgift blir att fullfölja den svenska demografiska traditionen genom att studera uppkomsten av nya familjedemografiska trender i början av det 21:a århundradet. Under 1960- och 1970-talen blev Sverige känt för fenomen som sammanboende utan äktenskap, ökande skilsmässonivåer och tvåförsörjarfamiljer. Idag är det aktuellt att studera fenomen som barnafödande i allt högre åldrar, familjedynamik i registrerade partnerskap och föräldrars preferenser för att ha döttrar. (2) Givet gruppens sammansättning blir ett naturligt forskningsområde att studera hur migration och familjedemografiskt beteende samverkar med varandra. Samarbetet mellan experter inom migrations- och familjedynamik skapar här ett tydligt mervärde. (3) Ett ytterligare forskningsområde fokuserar på internationell migration och hur invandring till Sverige är relaterat till förändringar i migranternas familjedemografiska beteende. (4) Ett projekt fokuserar på samspelet mellan olika generationer och hur demografiskt och annat socialt beteende ärvs från en föräldrageneration till deras barn. Projektet undersöker hur demografiska och socioekonomiska egenskaper samvarierar i sådana processer. (5) Gruppen har slutligen en tydlig inriktning mot metodutveckling och arbete med att utveckla nya demografiska analyser som är särskilt lämpade för just registerdata. En styrka för programmet är att forskningsgruppen besitter expertis och har internationella kontakter som möjliggör en framskjuten position i jämförande demografisk forskning. Projektledaren har betydande erfarenhet av registerbaserad demografisk forskning med data från alla de fyra stora nordiska länderna. I det nu föreslagna programmet ingår strategiska samarbetspartner från vart och ett av de nordiska länderna, inklusive Island. Dessutom har gruppen etablerat samarbete med partners i Nederländerna och Tyskland, två länder som helt nyligen gjort registerdata tillgängliga för samhällsvetenskaplig forskning. Tillsammans besitter gruppen unik expertis för att utveckla befintliga svenska registerdatabaser så att de blir ännu bättre lämpade för framstående demografisk och annan samhällsvetenskaplig grundforskning. Det föreslagna forskningsprogrammet kommer att kunna ta väl vara på de unika egenskaper och fördelar som endast registerdata har. För just demografisk forskning är dessa egenskaper av helt avgörande betydelse. Demografisk analys kräver nämligen att man kan följa individer över tid för att studera händelser såsom födslar, dödsfall, flyttningar, giftermål eller skilsmässor. Sådana analyser kräver även exakt information om den tid som varje individ är ”under risk” att uppleva den händelse som studeras. I de flesta länder måste intervjuundersökningar genomföras för att erhålla sådana data. I sådana fall begränsas forskarna till att studera fenomen som är så vanliga att de även medför statistisk signifikans i de analyser som görs. Forskarna kan då varken med större precision upptäcka nya demografiska trender eller studera det demografiska beteendet hos olika minoritetsgrupper i samhället. För demografiska analyser av exempelvis utrikesfödda personer är det naturligtvis en stor fördel om man har tillgång till data över ett helt lands befolkning och därmed kan studera olika delpopulationer var för sig.

Last updated on 2017-31-03 at 12:57